Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.

Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans. Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.

I denna studie kommer jag att jÀmföra kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀn pÄ en större processindustri i VÀrmland. Syftet med att jÀmföra de olika grupperna Àr att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie Àr utav en kvantitativ karaktÀr dÀr graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de tvÄ yrkesgrupperna med hjÀlp av enkÀt. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anstÀllda, respondenterna var jÀmnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en sÄ rÀttvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mÀta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anstÀllda anvÀnder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal pÄ arbetsgivarens telefon (3) gör privata Àrenden pÄ betald arbetstid (4) om det förekommer skÀmt om sina kollegor och chefer (5) stöld pÄ arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror frÀmst pÄ vilka möjligheter de anstÀllda har genom sin anstÀllning. Det har visat sig att om de anstÀllda har tillgÄng till Internet och en fast telefon som betalas av bruket sÄ ökar frekvensen bland de anstÀllda att begÄ handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anstÀllda.

VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

FörestÀllningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur förestÀllningar om "privata" och "offentliga" ordningar framtrÀder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri bestÄr av material frÄn fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framtrÀder förestÀllningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framtrÀder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgrÀnsas mot privat, men grÀnsen framtrÀder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Under de senaste Ärtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket ocksÄ lett till att skolvÀsendet har blivit allt mer flersprÄkig och mÄngkulturell. Detta stÀller nya krav pÄ pedagogerna dÄ det har uppkommit fler aspekter som de mÄste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas lÀsförstÄelse har försÀmrats under de senaste Ären. NÄgra av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stÀrka barnens sprÄkutveckling, redan i förskoleÄlder, Àr höglÀsning och boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolor med flersprÄkiga och mÄngkulturella barn arbetar med just höglÀsning och boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta.

SAMMANFATTNINGBakgrundDe senaste Ären har antalet fall av klamydia, Humant immunbristvirus (HIV), gonorré och syfilis ökat i Sverige. Vad gÀller klamydia och gonorré har den största ökningen skett bland ungdomar och unga vuxna som Àr i Äldern 15-24 Är. Effektiva förebyggande insatser existerar i nulÀget, men antalet fall av ovanstÄende sexuellt överförbara infektioner (STI) fortsÀtter att öka.SyfteSyftet var att beskriva det förebyggande arbetet med att förhindra sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Äldrarna 15-24 Är i en storstad.MetodStudien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med en deskriptiv ansats. Vid tvÄ intervjuer medverkade tvÄ personer frÄn verksamheterna vilket resulterade i att nio personer intervjuades vid sju intervjutillfÀllen. Inklusionskriterierna för att fÄ medverka i studien var att respondenterna arbetade inom professionella verksamheter som arbetade förebyggande mot STI hos ungdomar och unga vuxna.

Denna studie Àr en undersökning om informella ledare bland elever i Är 9 pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat pÄ informella ledare med negativ inverkan pÄ bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda pÄ hur olika lÀrare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa pÄverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning Àr bl.a. att de intervjuade lÀrarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring mÀnniskans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tÀmligen sjÀlvstÀndiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna Àr beskrivna och tvÄ andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av frÀmjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anstÀllda som personalledare inom Samhall, med minst ett Ärs arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av Ätta personalledare, anstÀllda pÄ Samhall i tvÄ kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller LuleÄ tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Eftersom vi lever i ett samhÀlle dÀr informationen flödar, Àr det svÄrt att veta hur man ska sÄlla bland all information. Hur ska man veta vilka kÀllor som Àr trovÀrdiga och vad som Àr sant? I gymnasieskolans lÀroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa fÀrdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om tvÄ lÀroböcker i svenska ger tillrÀckligt med stöd för lÀrare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jÀmförelser mellan Skolverkets kursmÄl i svenska 1 och innehÄllet i de tvÄ lÀroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehÄllet i bÄda böckerna stÀmmer ganska vÀl överens med kursmÄlen med endast nÄgra fÄ undantag. Den nyare boken av de tvÄ lÀroböckerna Àr nÄgot utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehÄll..

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som rÄder i dagens samhÀlle och har som syfte att ta reda pÄ vad vuxenelever har för motiv och mÄl med sin utbildning och om dessa pÄverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar pÄ bÄde grundskole- och gymnasienivÄ och visar pÄ motiv och mÄl med vuxenutbildningen sÄsom utbildning, arbete, sprÄk och kommunikation, samhÀllsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mÄl representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrÄn respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhÄllande till tidigare forskning pÄ omrÄdet, dÀr bland annat mÀn och kvinnors olika studieval, nyanlÀnda svenskars situation inom det svenska skolvÀsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhÀllet behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder pÄ att kön och social bakgrund pÄverkar de motiv och mÄl som presenterats, men att ocksÄ dagens samhÀllsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro mÄste ses som viktiga pÄverkansfaktorer..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken innebörd pedagogerna i förskolan lÀgger i att anvÀnda naturmiljö som lÀrandemiljö. Vi vill ocksÄ veta hur de arbetar praktiskt med tre till femÄringar i naturmiljö.  VÄr kvalitativa undersökning omfattar intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ lika mÄnga förskolor och i tvÄ olika kommuner. TvÄ arbetar i en stadskÀrna och fyra i samhÀllen med nÀrhet till naturmiljö. De arbetar med barn mellan tre och fem Är. Alla förskollÀrarna Àr överens om att arbete i naturmiljö Àr positivt och att de följer upp det som vÀcker barnens nyfikenhet. Ingen förskollÀrare menar att de lÀgger nÄgon sÀrskild vikt vid arbete i naturmiljö men av det de berÀttar kan vi se att de anvÀnder sig av naturmiljön mer Àn de Àr medvetna om.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills frÀmst fokuserat pÄ attityder till kondom och kondomanvÀndning. I dagslÀget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkÀtundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. NÄgra signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmÄga och impulsiva sexuella beteenden. NÀr enbart sexuellt riskbeteende studerades sÄ fanns signifikanta medelvÀrdesskillnader mellan könen.