Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Under de senaste Ären har tillsatser i skolmÄltiden debatterats vÀldigt mycket, dÄ mÄnga har synpunkter angÄende livsmedelsval, mÄltidsmiljö, nÀringsinnehÄll och tillagningsmetoder. Det Àr kostcheferna som ofta fÄr stÄ till svars nÀr förÀldrar och media har Äsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan Àr riktlinjer och normer för hur den svenska skolmÄltiden kan se ut. De tillsatser som Àr bedömda av Efsa och godkÀnda av EU, Àr mÀrkta pÄ livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmÄltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frÄgorna stÀlldes efter ett förskrivet frÄgeformulÀr och det fanns möjlighet att Àven stÀlla följdfrÄgor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer Àr överens om att mÄnga tillsatser Àr onödiga, men vissa mÄste finnas.

Under det gÄngna Äret uppmÀrksammades ett antal skandaler inom nÀringslivet. De hÀndelser man kan dra sig till minnes Àr medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gÀllande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som krÀvs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av nÀringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehÄll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

TÀnk att du trÀffar din livspartner, ni flyttar in hos dina förÀldrar och bor i en liten kammare. Ni fÄr barn och börjar bygga ett hus pÄ en bit mark ni bryter ut frÄn din fars mark. Arbetet pÄgÄr i över tvÄ Är och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande vÀxthus och en ladugÄrd med era tre smÄ barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, nÄgra höns, grisar och odlar det mesta av maten sjÀlva.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

VÄrt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsÀttningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi fÄ en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades pÄ hur deras beslut pÄverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frÄgor, per telefon eller under planerade möten. MÄlet med intervjuformen var att fÄ informella svar.

Relationsbyggandeprocessen och key account management anvÀnds av mÄnga företag för att etablera starka och lÄngsiktiga relationer med sina kunder och pÄ sÄ sÀtt kan företagarna behÄlla kunderna och öka sina konkurrensfördelar jÀmför med sina konkurrenter. I denna uppsats har vi som syfte att undersöka anvÀndandet av relationsbyggandeprocessen i svenska företag och hur svenska företag gÄr tillvÀga nÀr det vÀljer vilka nyckelkunder det ska bygga upp lÄngsiktiga relationer med. Vi undersöker detta med en fallstudie med hjÀlp av en intervju. Intervjun genomfördes per telefon. Resultatet visar i vilken utstrÀckning teorin om relationsbyggandeprocessen och key account management stÀmmer med hur förtegen verkligen anvÀnder sig av dessa i verkligheten.

Problem: Hur sÄg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller pÄ plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som gÄr att komma Ät via Internet och ger mer möj-lighet till sjÀlvbetjÀning. Detta leder till frÄgorna: Vilka för-Àndringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen pÄverkats?Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system pÄverkat interaktionen (relation) mellan ?kund? och leverantör vid en tidpunkt 5 Är efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.Teori & Metod: Teoriavsnittet bestÄr av tvÄ delar.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda om det kontaktnÀtverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbÀttrar anstÀllningsmöjligheterna efter studierna, jÀmfört med kontaktnÀtverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats dÀr vi över telefon, i samsprÄk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkÀt och sedan utfört en jÀmförande analys mellan tvÄ urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestÄtt av personer som varit tidigare förtroendevalda vid nÄgon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats frÄn Uppsala universitet.Slutsatser: UtifrÄn vÄra avgrÀnsningar indikerar resultatet frÄn vÄrt urval att ett frivilligt engagemang förbÀttrar framtida anstÀllningsmöjligheter via kontakter. VÄrt resultat indikerar pÄ att personer som varit frivilligt engagerade i högre utstrÀckning bÄde erhÄller information om arbetstillfÀllen och hjÀlp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade trÀffat just genom sitt engagemang.  .

Syfte: Efter att ha bedrivit förÀldrautbildning enligt COPE-modellen (The Community Parent Education Program) under cirka fem Är pÄ en BUP-mottagning stÀlldes frÄgan av verksamhetens chef om man bör fortsÀtta med COPE-förÀldrautbildning pÄ BUP?mottagningen eller om man skall gÄ över till annan typ av förÀldrautbildning. En utvÀrdering gjordes dÀrför av den COPE-förÀldrautbildning man bedrivit pÄ BUP-mottagningen. FrÄgestÀllning var: ger COPE -förÀldrautbildning enligt förÀldrarna sjÀlva ökade fÀrdigheter för att de ska kunna agera pÄ ett mer funktionellt sÀtt mot sina barn?Metod: Man valde att intervjua förÀldrar som gÄtt nÄgon av de tvÄ senaste förÀldrautbildningarna eftersom man tÀnkte att de hade utbildningen mer aktuell och dÀrför lÀttare skulle kunna besvara frÄgor om utbildningen.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.

Syfte och forskningsfrÄga:Vi stÀller oss frÄgan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda vÀrde genom utformningen av servicelandskapet. Fortsatt Àr syftet med denna uppsats följande:Att klargöra servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelseAtt tydliggöra kundens vÀrdeskapande medverkan i festivalsammanhang Metod:I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som Àr av en abduktiv karaktÀr. Studien avser musikfestivalbranschen som Àr en del av musikindustrin. Den empiriska studien bygger pÄ Ätta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail. Slutsatser:Servicelandskapets miljömÀssiga utformning pÄverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel.Andra aktörer som vakter, volontÀrer, artister samt andra besökare pÄverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalomrÄdet.Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens vÀrdeskapande. Kunden förverkligar individuellt vÀrde av upplevelsen dÄ den Àr nÀrvarande och interagerar med inslag i servicelandskapet..

VÄrt syfte Àr att studera vad ett företagsekonomiskt perspektiv pÄ strategisk ledning innebÀr för en komplex turismdestination. En del av den strategiska planeringen pÄ en destination kan innefatta en strategi för turismen och vidare vill vi dÀrför betrakta begreppet turismstrategi, för att utifrÄn olika tankesÀtt analysera kring denna strategi och dess anvÀndning inom planeringen för destinationen. Med utgÄngspunkt i syftet har vi valt att utföra en kvalitativ empirisk undersökning i form av bÄde personliga intervjuer och intervjuer per telefon och e-post. Respondenterna har utgjorts av 24 beslutsfattare inom turismnÀringen hos svenska kommuner. Vidare har vi tillÀmpat lÀmplig litteratur samt vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen Àr en redovisning av resultatet i en enkÀt undersökning som gjordes kring en arbetsgrupp. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr enkÀten som gruppen svarade pÄ under sitt arbete under vÄren 2007. En enkÀt före testet, en i mitten och en i slutet av testperiodenUndersökningen handlade om hur personalen pÄ BUP pÄverkas i sin arbetssituation och trivsel med ett förÀndrat mottagande/organiserande kring familjer/Àrenden. Under 5 mÄnader vÄren 2007 arbetade 15 deltagare som anmÀlt sig till en testgrupp med ett nytt sÀtt att arbeta. SammansÀttningen av testgruppen var tvÀrvetenskaplig.

Revision Àr ett omdebatterat Àmne och förÀndringar inom revision Àr vanligt. Det Àr viktigt att revisionen utförs pÄ ett korrekt sÀtt men dÄ det Àr en service Àr det Àven viktigt att kunderna Àr nöjda. I detta examensarbete undersöks vad som pÄverkar revisionen och hur dess upplevda vÀrde kan öka. Detta studeras genom en modell som separerar den sociala konstruktionen av en revisor frÄn revisionsprocessen. Med bland annat teori har fyra potentiellt förstÀrkande faktorer tagits fram, dessa Àr information, kommunikation, kunskap och sprÄk.