Titel Moderna och framtidens kontorslösningar Författare Johan Ivarson, Erik Grönlund, Rikard Gustafsson Avdelning Urbana studier ? Malmö Högskola Handledare Jan Henrichsén Syftet med examensarbetet är att ge en bild över hur det moderna kontoret utformas och även hur trenderna mot framtiden kan komma att bli. Störst vikt med examensarbetet ligger på att kartlägga trenderna mot framtiden för att kunna utreda den optimala kontorslösningen. Till examensarbetet har följande frågeställningar använts: ? Vad är ett modernt kontor och vilka är trenderna? ? I vilken kontorslösning vill de anställda helst arbeta och vilka krav har de på kontoret? ? Hur kan framtidens kontor komma att bli? Den första och tredje frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod som bestod av intervjuer med Johan Örneberg som är projektansvarig på NCC ? Property Development, Alexander Simittchiev som är arkitekt på Metro Arkitekterna och Anders Östling som är VD på Struktur AB.

Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development.The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky?s theory on ?street-level bureaucracy? and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers.The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned.

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser.

Bakgrund: Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar, där en riskfaktor är förhöjda blodfetter. I den vetenskapliga världen och media återfinns en diskussion om kostråd inom detta område. Hur det påverkar primärvårdsdietister och deras råd till patienter är intressant då de bör ge kostråd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Att undersöka vilka kostråd gällande mättat fett och kolhydrater som primärvårdsdietister i dagsläget ger till patienter med förhöjda blodfetter samt om påverkan av media upplevs i detta sammanhang.Material och metod: Målgruppen var primärvårdsdietister och webbaserad enkätundersökning den tillämpade metoden.Resultat: Överlag ger primärvårdsdietisterna likartade råd till patienter. Generellt rekommenderas att minska intaget mättat fett och fiberfattiga kolhydratkällor och öka intaget fibrer. Hälften upplever att det inte finns skillnad mellan kokosfett och mättat fett från andra livsmedelskällor.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad.

Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie,i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande: Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?  Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar? Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?   Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro? För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts.

Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.