Sökresultat:
1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 62 av 111
Gentrifiering : En trendkÀnslig klasskamp
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur diskursen om gentrifiering framstÀlls i tidningsmedier, dÀr Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel pÄ en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillÀmpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestÄende av sociologiska teorier angÄende urbanitet och social stigmatisering. HÀr tillÀmpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn pÄ etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rÀtten till staden. Analysen bestÄr av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och frÀmst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsÀljning av hyresbostÀder, skapandet av en ny medelklass, och populÀrkulturella trender.
Vaxholmskonflikten - ett fall för EG-domstolen
Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.
Idé, förtroende & utvÀrdering : En studie om Investor relations hos svenska medicintekniska företag
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.
Hur pÄverkas Acers brand equity av co-branding med Ferrari?
Den senaste tiden har en mÀngd samarbeten, eller sÄ kallade co-brandings, mellan olika företags varumÀrken vuxit fram. Avsikten Àr att förstÀrka sitt eller sina varumÀrken med hjÀlp av ett annat varumÀrke som Àr förknippat med nÄgonting unikt. Hur bedömer man resultatet av denna co-branding? Har det egna varumÀrket förstÀrkts eller har det försvagats? För att klargöra detta resultat mÄste varumÀrkets Brand Equity mÀtas. Med brand equity menas det kapital som varumÀrket representerar.
Slöja i skolan?
Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.
Skönhetens fula ansikte : En kvalitativ studie om fyra svarta kvinnor som bleker sin hy
Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.
Engagemang i studentföreningar : förbÀttrade framtida anstÀllningsmöjligheter?
Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda om det kontaktnÀtverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbÀttrar anstÀllningsmöjligheterna efter studierna, jÀmfört med kontaktnÀtverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats dÀr vi över telefon, i samsprÄk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkÀt och sedan utfört en jÀmförande analys mellan tvÄ urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestÄtt av personer som varit tidigare förtroendevalda vid nÄgon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats frÄn Uppsala universitet.Slutsatser: UtifrÄn vÄra avgrÀnsningar indikerar resultatet frÄn vÄrt urval att ett frivilligt engagemang förbÀttrar framtida anstÀllningsmöjligheter via kontakter. VÄrt resultat indikerar pÄ att personer som varit frivilligt engagerade i högre utstrÀckning bÄde erhÄller information om arbetstillfÀllen och hjÀlp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade trÀffat just genom sitt engagemang.  .
Den svenska aktiemarknadens beroende av makroekonomin i Tyskland och USA
Bakgrund: Dagligen diskuteras utlÀndsk makroekonomiska data i svensk media, dÀr förvÀntningarna pÄ utvecklingen av dessa sÀtts i sammanhang med utvecklingen pÄ den svenska börsen.Syfte: MÄlet med den hÀr studien var att utröna i hur stor utstrÀckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital pÄ den svenska börsen. HÀnsyn togs Àven till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades pÄ mÄnadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts dÀrtill en period för att ta hÀnsyn till variablernas eventuella fördröja effekter pÄ Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinÀra perioder som IT-boomen, dÀr makroekonomiska fundamentaldata istÀllet slÄs ut. En positiv utvecklingen av lÄngrÀntan samt konsumentförtroendet i USA tyder pÄ en samtida börsuppgÄng i Sverige.
Humankapital: vÀrderingsfaktorer i teori och praktik
Traditionellt sett har organisationer ett fokus pÄ vÀrdering av materiella tillgÄngar och mindre hÀnsyn tas till vÀrdering av den immateriella tillgÄngen humankapitalet, d v s det mÀnskliga i organisationen som t ex kunskap, fÀrdighet och kompetens. Ett sÀtt att vÀrdera humankapitalet Àr att ta hjÀlp av externa konsulter. Uppsatsen Àr en studie över hur externa konsulter gÄr tillvÀga vid vÀrdering av humankapitalet och vilka vÀrderingsfaktorer som anvÀnds. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, och Àr utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att pÄ konsultbasis vÀrdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte Àr att identifiera skillnader och likheter bland vÀrderingsfaktorer som anvÀnds vid vÀrdering av humankapital.
?Anhöriga har det lika jobbigt dom, som stÄr pÄ andra sidan.? : En kartlÀggning av de civila organisationerna i Karlstad och vilket stöd de kan ge anhöriga som har barn eller ungdomar som missbrukar droger.
I det samhÀlle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhÀllen.Detta numera individualistiska samhÀlle skapar en otrygghet föryngre mÀnniskor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, dÀr sociala band ingÄr, fastnar lÀttarei en missbruksproblematik.MÄlet med denna studie var att undersöka det fÀlt, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhÀllet. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, dÀr det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartlÀggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata Àr kartlagdmed hjÀlp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som Àr kopplade till dessa Àr:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd frÄn den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.VÄra respondenter pÄpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.
SmÄ tillvÀxtföretag och extern finansiering
LÄgkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditÄtstramning som ledde till att
bÄde smÄ och stora företag fick svÄrare att erhÄlla finansiering. Det finns ett betydande
samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och smÄ företag har ett starkt
behov av finansiering.
Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos smÄ tillvÀxtföretag. Genom
att klargöra detta vill vi öka förstÄelsen för hur smÄ företag resonerar kring extern
finansiering och fÄ fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vÄr hjÀlp anvÀnder
vi vÄr referensram dÀr vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika
finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara
uppsatsens problem och syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod.
Kan man förÀndra miljöattityder? En experimentell attitydundersökning.
Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.
Basel II - effekter pÄ bankvÀrlden
VÄr uppsats syftar till att i samband med ikrafttrÀdandet av Basel II undersöka vilka effekter det nya regelverket hittills har inneburit för de olika bankerna. Det undersöks ocksÄ vad andra institut i vÀrlden hade för Äsikter om det som skulle komma att resultera i Basel II. Vi vill Àven klargöra om Basel II Àr ett verktyg som förbÀttrar bankernas riskhanteringssystem.VÄr uppsats bygger pÄ en induktiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Empiri har sÄledes samlats in genom intervjuer och undersökning av offentlig debatt.Den huvudsakliga effekten Àr att bankernas hantering och kontrollering av risker förbÀttras. En individualiserad riskbedömning och prissÀttning av bankens kunder leder till att kapitaltÀckningsgraden kan sÀnkas.
Redovisning av goodwill - en studie av goodwillen inom tvÄ branscher
Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.
Ett skogsbruk anpassat för tjÀder : med fokus pÄ hÀckningsframgÄngen
I detta kandidatarbete har de viktigaste faktorerna för tjÀderns habitatkrav ringats in via litteraturstudier. DÀrefter har ett skötselprogram utformats i planeringsprogrammet Heureka ? PlanVis, dÀr dessa inkorporerats.
Litteraturstudien mynnade ut i att flaskhalsen för en tjÀderpopulations existens till stor del ligger hos tjÀderhönan och hennes hÀckningsframgÄng. Framförallt tvÄ kritiska faktorer trÀder fram, nÀmligen skydd mot predation och föda. Genom att identifiera hur dessa faktorer ter sig i skogen kunde de befordras i utformningen av skötselprogrammet.
Skötselprogrammet Àr framtaget med omrÄdet Strömsjöliden som underliggande data.