Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 24 av 111

Etik och Estetik: hur kommer det till uttryck i förstagÄngsmammors konsumtion av barnprodukter?

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna Ă€r en mĂ„lgrupp som marknadens aktörer gĂ€rna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, Ă€r det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt pĂ„ rutin och i invanda mönster? Är förstagĂ„ngsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frĂ„gor som miljö och arbetsförhĂ„llanden Ă€r viktigare nĂ€r det gĂ€ller produkter till barn?Syftet Ă€r att inhĂ€mta information frĂ„n förstagĂ„ngsmammor avseende deras konsumtionsmönster nĂ€r det gĂ€ller barnprodukter som klĂ€der, leksaker och blöjor. Tanken Ă€r att fĂ„ insikt i hur de vĂ€ljer sina varor, om det Ă€r etiska eller estetiska faktorer som Ă€r avgörande eller kanske en kombination av de tvĂ„.Undersökningen görs med teoretisk utgĂ„ngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgĂ„ng i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Gymnasievalet, en rekonstruktion av den geografiska segregationen i gymnasieskolan? : En studie av elevers gymnasieval i Uppsala

I detta examensarbete anvÀndes en enkÀtundersökning som undersökningsmetod. I enkÀtundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrÄn Lundellska skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhÀllselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan förÀldrarnas yrke och utbildningsnivÄ och elevernas prestationer i grundskolan och deras vidare val under skolkarriÀren. Uppsatsens syfte studerades bÄde ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstÄende faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmÀssigt.

SmÄföretagare och deras finansiering : en falstudie

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Statistisk eller preferensbaserad diskriminering? : En studie om diskriminering baserad pÄ kön och etnicitet i förhÄllande till socialt kapital

Diskriminering leder till en samhÀllsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Tidigare forskning har kartlagt och pÄvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering pÄ flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen Àr statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktÀr kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhÀllet. Ett problem pÄ forskningsomrÄdet Àr att det saknas empiriska metoder för att kunna sÀrskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien Àr att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna sÀrskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Svenskhet pÄ Flashback forum? : Idealtypsanalys om Svenskhet utifrÄn fyra implicita kulturdefinitioner om svenskhet/svensk kultur pÄ Flashback forum

Swedes and Swedish Culture are controversial political subjects in Sweden. The definitions for Swedish culture are very vague and what is the answer to the question: Who can be called Swedes? It has been debated in Sweden more since Swedish Democrats crossed the four percent threshold necessary for representation in the Swedish parliament. Swedes or Swedish culture on a large internet forum with 2 million visitors per week called Flashback forum is material for this thesis.Flashback forum has currently more than 50 million posts published and has more than 970 000 users. Flashback forum is more and more often mentioned in Swedish media.

Mellan arbete och arbetslöshet: Ungdomars upplevelser, attityder och sociala nÀtverk

Detta Àr en kvalitativ studie om tre ungdomar i Äldrarna 19-25 Är som Àr arbetslösa och tre som har fÄtt arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som anvÀnds Àr sociala nÀtverk, socialt kapital, social uteslutning och anstÀllningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och HÄkansson (2011). Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhÄllit arbete vÀrderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfÀlliga och deltidsarbeten som finns tillgÀngliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och lÄga inkomster gör det svÄrare att komma in pÄ bostadsmarknaden.

Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag X : Ämnesfördjupande arbete i logistik

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet,Logistikfördjupning,2FE02E,VT 2011Författare: Ensar Dokaj, Mattias Klasson & Rawa NouriHandledare: Helena ForslundExaminator: Åsa GustafssonTitel: Möjligheterna till reducering av kapital i lager hos Företag XFöretagspresentation: Företaget X Ă€r belĂ€get i södra Sverige och har för nĂ€rvarande10 anstĂ€llda och med en omsĂ€ttning pĂ„ cirka 20 miljoner kronor.Bakgrund/problemdiskussion: Logistiken har blivit allt viktigare för företagslönsamhet dĂ€r kunder krĂ€ver snabba leveranser och hög tillgĂ€nglighet pĂ„ artiklarna.Företaget X köper i dagslĂ€get in fĂ€rdiga artiklar vilka benĂ€mns tradingartiklar, dessabinder kapital i ett fĂ€rdigvarulager fram tills artikeln skickas till kunden.Företaget vill se över möjligheten till att reducera kapitalbindningen i lager förtradingartiklarna.Syfte: Syftet Ă€r att undersöka vilka möjligheter det finns till en reducering avkapitalbindning i lager för företagets tradingartiklar. För att kunna uppnĂ„ detta Ă€rdelsyftena att identifiera företagets kapitalbindning i lager och lagertillgĂ€nglighetenför företagets tradingartiklar.Metod: Uppsatsens undersökningsdesign har varit en fallstudie. Studien har haft ettdeduktivt angreppssĂ€tt utefter ett positivistiskt synsĂ€tt. Forskningsmetoden har varitförlagd pĂ„ en mer kvantitativ metod, men kvalitativa forskningsmetoder har ocksĂ„tillĂ€mpats. Datainsamlandet har skett genom primĂ€r- och sekundĂ€rdata.

TrÀffpunkten- Sociala relationers betydelse för mÀnniskor med missbruksproblem

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

Risker för Àgare/stÀllföretrÀdare ? NÀr aktiekapitalet Àr förbrukat till mer Àn hÀlften

I ett aktiebolag har aktieÀgarna inte nÄgot personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieÀgarna inte har nÄgot personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. FordringsÀgare och andra intressenter skall alltid kunna lita pÄ att bolaget har ett aktiekapital pÄ minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieÀgare och stÀllföretrÀdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill sÀga nÀr det egna kapitalet understiger hÀlften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte Àr att ge en ökad förstÄelse kring de risker som Àgare och stÀllföretrÀdare tar nÀr bolagets egna kapital Àr förbrukat till mer Àn hÀlften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnÄ studiens syfte har en insamling av primÀrdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien Àr att Àgare och stÀllföretrÀdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

"Strukturkapitalinvesterarnas seger över fotbollskapitalisterna" - en studie av fem nordiska fotbollsklubbars intelektuella kapital och resursutnyttjande

Syftet med denna uppsats var att skaffa oss kunskap om vilka organisatoriska resurser en fotbollsklubb kan anvÀnda sig av för att uppnÄ sitt frÀmsta mÄl; framgÄng pÄ fotbollsplan. Med hjÀlp av denna kunskap ville vi skapa en övergripande IK-navigator för att illustrera vilka resurser som kan ligga till grund för framgÄng. Uppsatsen har genomförts genom att vi gjort en kvalitativ fallstudie och analyserat de fem ledande klubbarna i Norden. Med hjÀlp av teori, intervjuer och andra empiriska undersökningar har vi analyserat klubbarna och utifrÄn resultatet av denna analys dragit vÄra slutsatser. DÄ syftet var att skapa en IK-navigator Àr det ocksÄ det vi avslutat uppsatsen med och IK-navigatorn Àr dÀrmed vÄr grundlÀggande slutsats.

Hemstatshinder inom EG-rÀtten : Med inriktning pÄ de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgÄr att dÄ en i Sverige obegrÀnsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likstÀlls flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall dÀrför beskattas.

BÄde och. : Om de olika sidorna av upplevelser hos vuxna barn till alkoholberoende förÀldrar

UtifrÄn vÄr forskningsgenomgÄng framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende förÀldrar som övervÀgande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vÄr studie uppvisa en sÄ komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende förÀldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende förÀldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fÀlt och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nÀstan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika mÄnga kompisar under uppvÀxten och att knappa hÀlften hade problem med relationer i vuxen Älder.

Mellanchefers anvÀndning av Simons fyra styrsystem via styrmedlet budget : En studie om Simons fyra styrsystem

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Venture capital och lÄgkonjunkturens pÄverkan pÄ Venture capital i Sverige

Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.

Lantbrukets kapitalanskaffning : lÄnefinansiera eller avverka skog i förtid?

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->