Sökresultat:
1075 Uppsatser om Hälsa och arbetsplats - Sida 20 av 72
IT-anvÀndning och ledarskap: ledarens roll
AnvÀndningen av informationsteknologi (IT) pÄ arbetsplatser ökar markant. Detta innebÀr att organisationer och mÀnniskor utsÀtts för förÀndringar och omstruktureringar som kan vara svÄra att hantera. Vid IT-satsningar Àr satsningens framgÄng helt beroende av en effektiv anvÀndning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsÀtter att slutanvÀndarna accepterar och vill anvÀnda det.PÄ en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan pÄverka anvÀndaren och anvÀndningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer Àr ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsÀttningar och förhÄllanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv anvÀndning och ökad förstÄelse för IT.Undersökningen som gjordes pÄ FörsÀkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utstrÀckning en chef för en avdelning kan pÄverka IT-anvÀndning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försÀkringskassans genomförda IT-satsning..
Dagspressens rapportering om transpersoner och andra könsöverskridare ? en systemteoretisk analys
HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.
Coporate Social Responsibility : konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden?
Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.
En studie om medarbetarskap i tvÄ Àldreomsorgsverksamheter
Medarbetarskapet har pÄ senare tid blivit mer och mer aktuellt i bÄde den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istÀllet för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna pÄ en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som rÄder pÄ en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvÄav Lilla Edets kommuns Àldreomsorgsverksamheter. Genom enkÀter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rÄdande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gÀllande förbÀttring och utveckling av deras medarbetarskap.
Undersköterskors uppfattning om oral hÀlsa och munvÄrd pÄ cancerpatienter : en kvalitativ studie
Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hĂ€lsa ochmunvĂ„rd som utförs pĂ„ inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillĂ€mpats med en intervjuguide som underlag. Ă
tta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet redovisas utifrÄn temat ?oral hÀlsa hos cancerpatienter viktigt men lÄgtprioriterat?. Att hjÀlpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som nÄgot obehagligt utan sÄg det som en sjÀlvklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde Àven att den orala hÀlsan inte prioriterade och att det var svÄrtatt utföra munvÄrd nÀr patienterna nekade hjÀlp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hÀlsan som en viktig del förpatientens vÀlbefinnande men att munvÄrd inte Àr det första som prioriteras hoscancerpatienter..
HÄllbar utveckling, natur och miljö : ett arbetsmaterial
Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivÄn, hur de blir pÄverkade av den pÄ förskolan och hur de arbetar för att göra den bÀttre. Jag har Àven hÀmtat tips frÄn litteraturen pÄ hur man kan arbeta för att fÄ god ljudmiljö pÄ förskolan. EnkÀter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivÄ: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivÄn pÄ sin arbetsplats. De pÄverkas pÄ olika sÀtt, genom stress, trötthet och huvudvÀrk.
MotstÄnd till jÀmstÀlldhetsförÀndringsarbete? : En kvalitativ studie om projektet
JÀmstÀlldhet Àr ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle. Eskilstuna kommun kÀmpar för att bli bland de tio bÀsta kommuner i landet pÄ jÀmstÀlldhet. Studien undersöker vad de kommunanstÀllda har för attityd till jÀmstÀlldhetsförÀndringsarbetet ?JÀmstÀllda Kommuner?. Syftet med projektet Àr att, till skillnad frÄn andra jÀmstÀlldhetsprojekt, lÄta medborgaren stÄ i fokus.
"En bra omorganisering ska gÄ till som den hÀr" : En studie om socialsekreterares upplevelser av en organisationsförÀndring
Detta Àr en kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angÄende en pÄgÄende omorganisering inom socialtjÀnsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal frÄn sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgÄende bild av hur en omorganisering kan pÄverka personalen. Forskning har visat att förÀndringar pÄ arbetsplatsen Àr en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, sÄsom bland annat stress och utbrÀndhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gÀllande omorganisering Àr delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen pÄ denna socialtjÀnst var positivt instÀllda till denna förÀndring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förÀndring var starkt nÀrvarande pÄ denna arbetsplats..
Elevernas förvÀntningar pÄ lÀrarna
Ett problem som lÀrarna stÀlls inför idag Àr de ska kunna hantera förvÀntningar pÄ ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det stÀlls pÄ en lÀrare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgÄr ifrÄn att elevernas skolmiljö kan jÀmföras med en arbetsplats. Syfte Àr att belysa förvÀntningar som elever i gymnasiet har pÄ sina lÀrare. Som vÀgledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation anvÀnts.
Flexibel samvaro : - En studie om kulturen pÄ ett kontorshotell
Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.
Ăr APU-handledaren den förvĂ€ntade pedagogen
PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.
Vad Àr en coach : en kvalitativ undersökning om coachers upplevelser av rollen
Syftet med denna uppsats Àr att nÀrma sig frÄgan om coachens roll och fÄ en klarhet i vad en coach Àr utifrÄn yrkesutövarens egna förestÀllningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sÄlunda rollen som coach och dÀrför nÀrmar jag mig omrÄdet utifrÄn ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag Àr att till skillnad frÄn tidigare forskning nÀrma sig yrket utifrÄn utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach. Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig Ät vad gÀller kompetenser; tanken Àr hÀr att rollen Àr densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig Ät beroende pÄ hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes Àr att oklarheter kring coachning kan tÀnkas skapa motstridiga förvÀntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher..
Kungsbacka kommun - samverkan för gott företagsklimat?
Medarbetarskapet har pÄ senare tid blivit mer och mer aktuellt i bÄde den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istÀllet för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna pÄ en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som rÄder pÄ en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvÄav Lilla Edets kommuns Àldreomsorgsverksamheter. Genom enkÀter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rÄdande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gÀllande förbÀttring och utveckling av deras medarbetarskap.
Vad motiverar till deltagande i vattengymnastik? : En kvalitativ undersökning av en kommuns hÀlsofrÀmjande arbete
En förutsÀttning för att fÄ folk att delta i en friskvÄrdssatsning Àr att de Àr motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstÄ den yttre och inre motivationen hos kommunanstÀllda som deltar i en friskvÄrdssatsning pÄ vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrÄn en intervjuguide baserad pÄ Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (sjÀlvbestÀmmande, kompetens, samhörighet och glÀdje) som ses som en förutsÀttning för att motivation skall uppstÄ. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glÀdje/vÀlbefinnande var centrala för att uppnÄ motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsÀttningar för att de anstÀllda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.
Vad motiverar till deltagande i vattengymnastik? : En kvalitativ undersökning av en kommuns hÀlsofrÀmjande arbete
En förutsÀttning för att fÄ folk att delta i en friskvÄrdssatsning Àr att de Àr motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstÄ den yttre och inre motivationen hos kommunanstÀllda som deltar i en friskvÄrdssatsning pÄ vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrÄn en intervjuguide baserad pÄ Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (sjÀlvbestÀmmande, kompetens, samhörighet och glÀdje) som ses som en förutsÀttning för att motivation skall uppstÄ. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glÀdje/vÀlbefinnande var centrala för att uppnÄ motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsÀttningar för att de anstÀllda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.