Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen på verksamhetsförlagt lärande utifrån ett lärar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring språkinlärningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lärande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har även lyft fram faktorer som påverkar lärandet på en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lärande tillägna sig ett funktionellt språk som de behöver för att klara sig i samhället.MetodJag använde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två SFI-lärare och två SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lärande på en praktikplats. Frågeställningar har behandlats med fokus på VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lärande.Resultat Studien visar att aktörerna är eniga om att verksamhetsförlagt lärande i samverkan med studier i skolan gynnar språkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar såväl möjlighet till språkanvändning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillägnande av ett funktionellt språk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlärning.

Ohälsan i arbetslivet är fortsatt hög och många arbetslivsforskare påvisar i detta avseende att individens möjlighet att påverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hälsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i många verksamheter tillhandahålls därför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I många organisationer, där kraven på varje enskild individ är desamma och där de tillhandahålls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme är det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohälsa, medan andra känner stor arbetstillfredsställelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgångspunkt i ovanstående syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och således även för hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmåga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahålls, vilket tycks främja hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien exemplifierar även hur en individ som är mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmåga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istället upplever olust och viss psykisk stress.

Title: Education and working life of music teachers, a study of the music teacher education at the Malmö Academy of Music - from a theoretical and practical perspective. The purpose of this study is to examine the possible flaws within the single subject music teacher education. The study is based on qualitative interviews of four informants, two recently graduated music teachers, and two representatives of the potential employment market. In the theory chapter we provide the reader with a pre-comprehension of the content and foundation of the music teacher department, as well as the duties of a music teacher. In the result chapter we provide a compilation of the opinions of our informants regarding the music teacher education at the Malmö Academy of Music, as well as the demands and expectations in their profession as a music teacher.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Praktik som en del av min utbildning var inte enbart ett försök att tillämpa min kunskap på arbetsmarknaden utan även en försvarsstrategi. För mig har praktiken verkat underlättande då utvecklingen ifrån skolbänken till arbetslivet naturliggjordes. Arbetssökandeprocessen grinar inte längre elakt emot mig ifrån en närbelägen framtida plats, utan jag kan nu se relationen emellan självpresentation och utbildning klarare. Därmed kommer jag att kunna använda mina studier som ett individuellt kapital.Mitt val av praktikplats var biståndsorganisationen Hoppets Stjärna, Fundacion Evangelica El Buen Pastor (förkortat FEEBP, vilket är namnet på Hoppets Stjärnas argentinska avdelning på svenska översatt ?Den goda herden?).

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan.Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.