Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Denna studie syftar till att undersöka synen på arbete bland åttiotalister. Vår utgångspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. Våra frågeställningar har varit:? Vad svarar studenter födda på 1980-talet på frågor om arbete?? Skiljer sig svaren åt beroende på kön, ålder och institutionstillhörighet?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland åttiotalister vid två olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vår empiri och jämfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vårt urval av studenter lämnat, stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat.

Arbetslivet är i ständig förändring. Från att ha gått från ett Sverige där en stor del av befolkningen har arbetat fysiskt inom industrisektorn kan det idag sägas att det krävs mer personligt engagemang av medarbetarna. Denna studie är en fallstudie som ger ett exempel på en organisation som, genom att införa ett artistkoncept, kan presentera för sina medarbetare vad som förväntas av dem i arbetet. Organisationen är Parks and Resorts Scandinavia AB och syftet med denna studie är att studera hur deras rekryteringschefer gör för att vid nyrekryteringar presentera vad det innebär att arbeta för ett företag med ett artistkoncept samt hur detta synliggörs genom rekryteringsprocessens olika delar. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av datainsamlingsmetoder såsom text- och innehållsanalys, observation samt intervjuer.

Bakgrund: Sverige har antagit EU´s direktiv angående vibrationsexponering. Därför har Arbetsmiljöverket utformat författningssamlingar; föreskrifter om vibrationer och medicinska kontroller i arbetslivet. Från företagshälsovårdens håll befarades ökad efterfrågan av medicinska kontroller angående vibrationsexponering, men detta tycks ha uteblivit. Syfte: Känner arbetsledare till Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående vibrationsexponering? Mäts den dagliga exponeringen? Är föreskrifterna svåra att uppfatta?Metod och undersökt grupp: Enkät med fasta svarsalternativ skickades till 54 arbetsledare, varav 42 svarade.

Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling.

Problem På arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjänsten. Saknas sådan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anställer en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet är att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större värde för uppdragsgivaren till en så låg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen är av kvalitativ karaktär där vi med hjälp av olika modeller analyserar resultatet från intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i Skåne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte. Slutsatser Vid rekrytering av en nyutexaminerad student visar det sig att en kontinuerlig kommunikation mellan uppdragsgivare och bemanningsföretag bidrar till att resultatet av tjänsten bättre uppfyller uppdragsgivarens önskemål.

Inför höstterminen 2007 förändrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet, men någon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvärderas utfallet av lärosätets nya kandidat- och magisterprogram utifrån alumnernas etablering på arbetsmarknaden samt värdering av utbildningarnas färdighetstränande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkät, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka åtta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar på utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens på den regionala arbetsmarknaden.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Sammanfattning  Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.