Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden kan av Luleå kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anställning (OSA). Syftet med praktiken är att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det är också en form av rehabilitering för att stärka dessa människor. Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. Både en kvantitativ och en kvalitativ ansats har använts. KASAM-13 (Känsla Av SAMmanhang) samt en enkät med åsiktsfrågor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.

Bakgrund: Medarbetares hälsa på arbetsplatser inom organisationer påverkas av ledares sätt att arbeta. Att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatser innebär ett arbete där ledaren har en viktig roll till att främja medarbetarnas hälsa och förbättra arbetsmiljön. Det hälsofrämjande arbetet och dess ledarskap är viktigt för att främja folkhälsan.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ledare vid en större organisation ser på sin roll som ledare i relation till de anställdas hälsa i arbetslivet. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes inom en större organisation. Både kvinnliga och manliga ledare intervjuades.

Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Syfte med uppsatsen är att belysa arbetshälsovård och hälsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur två kommuner i Finland använder sig av företagshälsovård samt hälsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar även närmare på ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts på en av dessa kommuner. Min uppfattning är att näringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhället, som gör att man borde hitta ett sätt att förebygga och minska dessa. En viktig fråga är hur man då kan effektivisera arbetsmarknaden utan att bränna ut den arbetsföra befolkningen.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Fas 3 är en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 är att personer i långtidsarbetslöshet så snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrån den arbetssökandes perspektiv och utifrån arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frågeställningar uppsatsen förhåller sig till är: 1. Vilka är de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berättelser om Fas 3?2.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna ändrats och fler personer med autismspektrumtillstånd upptäckts. En av dessa diagnoser är Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebära svårigheter inom flera områden. Arbete är en av de meningsfulla aktiviteter som är viktiga för att människor ska uppleva välbefinnande och känna sig tillfredsställda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade.

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.

Bakgrund- Fibromyalgi är en svårbehandlad och svårdiagnostiserad kronisk smärtsjukdom med okänd etiologi. Det vanligast förekommande symtomet är muskelsmärta och 80-90% av de drabbade är kvinnor. Syfte- Att belysa fibromyalgipatienters upplevelser av vardagen. Metod- En systematisk litteraturöversikt har använts. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO användes i sökförfarandet.

Uppsatsen baseras på en studie på en förskoleenhet bestående av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig på tretton intervjuer bland de anställda på förskolorna och dessa analyseras med hjälp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhället samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens påverkan på individers välmående.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohälsa på en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohälsa är och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohälsa i arbetslivet. I projektets regi har två personer anställts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgå då ordinariepersonal är frånvarande, men även för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit väldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att ännu mer kan göras, men samtidigt sagt att det är en god start.

SAMMANFATTNING Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO ? verksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vår forskning har vi använt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i årskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden i Varberg. Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från näringslivet och genom besök på gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.