Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts.

Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mäklarna på Fastighetsbyrån i Gävle att arbeta. Vi har avgränsat oss till enbart Fastighetsbyrån i Gävle eftersom ämnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant när man jämför arbetare som arbetar på samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillämpa besökintervjuer då vi får en tvåvägskommunikation, genom detta sätt får vi mer uttömmande svar. Vi har även valt inriktningen hermeneutik och deduktion då dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mäklare på Fastighetsbyrån i Gävle för att få reda på vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har använt oss av är utvecklade av respekterade och erkända forskare som byggt sina teorier främst på att individen ifråga bör ha de viktigaste behoven tillfredställda. Först då dessa behov är tillfredställda kan motivationen framträda.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

Den här undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandläggare har som främjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk är inget som är speciellt önskvärt för de flesta och vägen till att vara frisk och kunna återgå arbetslivet kan ibland vara lång. Med möten med olika instanser, läkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kännas som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk.Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandläggare. en intervjuguide användes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.

Det här är en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sträcker sig över en tidsbegränsad period och syftar till att integrera långtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som är utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar på att det finns ett antal variabler som påverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sätter stor prägel på denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket på plusjobbarens personliga egenskaper samt hur väl fungerande arbetsgruppen är sedan tidigare.

För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om särskild sjukförsäkringsavgift) trädde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Studiens intresseområde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare i Sverige är en yrkesgrupp som använder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bärbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förändrat yrkesgruppens arbetssätt och påverkat denna yrkesgrupp markant. Det här gör att fastighetsmäklaren är beroende av att tekniken fungerar och har behov av välfungerande support vid uppkomna problem.

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Den här rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstå teori och beräkningsgången bakom förspända betongelement samt att jämföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillämningen av kunskapen inom området är stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inläsning av litteratur samt handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att några delar av teorin och beräkningsgången bakom förspända betongelement var lik den som används vid slakarmerade betongelement, dock existerade även många skillnader. Likheterna erhålls bland annat vid beräkningarna av moment- och tvärkraftskapaciteterna. Skillnaden är att många extra steg måste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgränstillstånd.Slutligen kunde det konstateras att förspända betongelement har många fördelar, vilka bland annat är att större spännvidder, mindre dimensioner på konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhållas.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anknytningsteorin i relation till arbetslivet. Anknytningsteorin behandlar samspelet mellan omvårdnad och anknytning. Teorin omfattas av olika anknytningsstilar: trygg, undvikande och ängslig, som människan utvecklar beroende på hur de behandlas av sin primära vårdnadsgivare under uppväxten. Det huvudsakliga syftet var att undersöka om trygg anknytningsstil genererar hög arbetstillfredsställelse. Studien utgick från Self Determination Theory som bygger på att behoven autonomi, kompetens och samhörighet bör uppfyllas för att skapa motivation och därmed nå högre tillfredsställelse.