Få studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer råder brist på förståelse för, och långsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet.Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förändring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med särskilt utformad metodik inom området.Mognadsgraden kan utifrån resultaten anses relativt låg, och arbetet behöver lägga vikt på skapandet av förståelse för mobilitet och dess innebörd, där utmaningarna återfinns i hantering av förhållningssätt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av både uppgiftsorienterad och social art, där olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation. Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förändringarna antyddes ske över längre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom området handlar också om att lära från andras exempel, där denna studie utgör ett bidrag..

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård. Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.

Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till omprov och hur det tillämpas. Det sätts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet är också att se hur omprov påverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger på olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan påverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation.

Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ?sin egen agent? och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ?anställningsbarhet? har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

With starting point in the increasing ill-health in Swedish working life today, in form of for example absence due to sickness and early retirement pension, and the knowledge that the working environment effects peoples health in a big extent, I found it very interesting to inquire into how people within the working life experience health promotion and how this can be developed. A qualitative method was used to receive a deeper understanding for the employees? experiences and data was collected through semi structured interviews with employees on a bank called Ikanobanken, in Älmhult. The result shows, among other things, that respondents find responsibility and the opportunity to influence the learning processes and development important. It also became clear that the respondents find participation, motivation, communication and safety essential factors when related to changes in health behaviours.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever några specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer påtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda på hur barnen känner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har någon uppfattning om vad stress innebär och om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gått in djupare på var matsituationen samt av - och på klädningen inför utevistelsen på förskolan. En tydlig tendens är att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna även göra en hel del dokumentationer och planeringar.

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.