Humor har visat sig ha många positiva effekter för individers hälsa och kan även ge positiv utdelning i arbetet. Den har nämligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, därför kan man anta att det från företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet närmare då det kan ge bättre utdelning från de anställda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig främst till anställda inom olika serviceyrken samt vård- och omsorg. Av den här anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie på en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt använder sig av humor på arbetet. Vår förhoppning är att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhålla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anställda.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka huruvidatillhörigheten till en särskild generation medför ett specifikt förhållningssätt till det egna arbetet, dvs. om några skillnader existerar generationerna emellan. Med hjälp av en undersökning utifrån en svensk kontext är vår förhoppning att genom vår studie kunna tillföra utökade kunskaper inom området.Teorin som uppsatsen baseras på berör tre huvudsakliga områden; motivation, generation samt en sammanslagning av de två begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmänmänskligt perspektiv är omfångsrikt och definierat på ett flertal olika vis, men saknar täckning för mer specifika kontexter.

En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:Var och i vilka situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar.

Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

This study is a critical discourse analysis on the genre of career coaching. Focus lies on questions such as how doescareer coaching articles construct the working subject, and how is working life described in the genre. The categoryof social relations is central to the study. I ask questions about which social relations are of importance, and whichare not, in the career coaching version of working life and how can these relations be interpreted from a critical pointof view. The concepts of power-knowledge is central to the analysis of social relations and the term employabilityconstitute the main theoretical understanding of what distinguish the contemporary labour market.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affärsverktyg inom arbetslivet. Med sina många funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affärsvärlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bärbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har även företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har säkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte är att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma säkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bärbara datorer. Studien visar att företag har ett större säkerhetsmedvetande och högre säkerhetskrav för bärbara datorer än smarttelefoner. Samtidigt är både slutanvändarna och företagsledningen väl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen ställs inför..

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn.

Frågeställningen för uppsatsen tog sin utgångspunkt i ohälsan i arbetslivet vilket är ett viktigt och omdebatterat område. Syftet med uppsatsen var dock inte att lägga fokus på det sjuka utan att försöka hitta exempel på en arbetsplats som anser sig ha ett gott arbetsklimat. Ett gott arbetsklimat definierades i uppsatsen som: upplevelser av trivsel, möjlighet till utveckling samt en god hälsa. Utifrån fallstudien som metod genomfördes en studie på en sjukvårdsavdelning där teamarbete använts för att skapa ett gott arbetsklimat. Det genomfördes åtta intervjuer och utöver det har även styrdokument legat till grund för uppsatsen.

Vård- och omsorgssektorn i Sverige kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förändringar. Antalet människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder på att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal äldre människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov har orsakat att människor i allt större utsträckning bor kvar hemma och behöver därmed mer hemtjänst och hemsjukvård. Antal sjukfrånvaro bland vårdpersonal har på grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvär fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhållanden gör dem kritiska mot förändringar, de ökade kraven och nya mål.

Since drinking habits are created in social environments the workplace has an important role in alcohol prevention. This study has investigated employees (N=216) in a Swedish municipality work organisation with the purpose to describe the alcohol culture in workplace and how it influences on the workers attitudes towards alcohol. The theoretical baseline for the study has been Ames and Janes framework that explains the relation between workplace culture and drinking habits among workers. The study showed significant relations between restrictive attitude towards alcohol and not drinking with co-workers (POR: 2.5) and feeling low pressure in the work situation (POR: 2.2). Therefore it should be of interest for employers to adopt a cultural perspective and a primary prevention strategy in their alcohol policies that focuses on social relations and the workplace conditions.

Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants? subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and MalténsThe results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied.

I den aktuella kommun där studien genomförts har stora satsningar gjorts på att fortbilda vårdpersonal i demensvård under många år. Trots detta har det visat sig att det finns svårigheter för vårdarna att omsätta kunskaperna i det vardagliga arbetet. Under 2005-2008 pågår Kompetensstegen, en stor nationell satsning för att förbättra vården och omsorgens inre kvalitet i äldreomsorgen. Jag ville därför med mitt examensarbete undersöka effekterna av en så stor utbildningssatsning. Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattningar av lärandet och de nya kunskaper som de fått genom Kompetensstegens demensutbildningar och vilka möjligheter eller hinder som finns för ett fortsatt lärande efter utbildningen.

 Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestämning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod är skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremål för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga påverkar sinnesstämningen och kreativitet, om kvinnor och män påverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfälle på en vårdcentral som var försöksgrupp och en annan vårdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstämningsfrågeformulär.