Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur förÀndringsvilliga pedagogerna Àr till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tÀnker och handlar vid frukost och mellanmÄl. Metoden Àr en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning dÀr bearbetningen till viss del Àr kvantitativ. EnkÀter har lÀmnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna pÄ de respektive stÀllena har fÄtt en sÀrskild enkÀt.

FörÀndring Àr ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre ovÀntat. Oavsett hur vÀlkommen en förÀndring Àr har vi att förhÄlla oss till dess konsekvenser och innebörder. MÀnniskans förmÄga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förÀndrade livsvillkor Àr av betydelse för hennes vÀlmÄende och kÀnsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhÀlleliga normer inverkar pÄ hur sociala grupper och förhÄllanden definieras och vÀrderas. Ett par av de mÀnniskor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnÀra upplevelse och samhÀlleliga förestÀllningar.

Det ökade miljömedvetandet i samhÀllet har medfört att företag i allt större utstrÀckning vÀljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att anvÀnda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning Àr ett sÀtt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillstÄndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnÄ en hÄllbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som anvÀnder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svÄrigheter vid upprÀttande, mÀtning och anvÀndningen av de gröna nyckeltalen i hÄllbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrÄn ett kvalitativt synsÀtt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samrÄd med Kommunförbundet Är 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.

Denna uppsats visar vilken pÄverkan infrastrukturprojekt vars mÄl Àr regionförstoring har pÄ olika aspekter sÄ som befolkningsmÀngd, utbildningsnivÄ, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men ocksÄ genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudfrÄgestÀllningar, dels vad syftet Àr med OstlÀnken och vad detta bygge kan innebÀra för Norrköping utifrÄn faktorer som befolkningsmÀngd, pendling, utbildningsnivÄ samt inkomstfördelning? Men ocksÄ om det blev större inkomstskillnader i StrÀngnÀs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en pÄverkan pÄ vissa aspekter, speciellt utbildningsnivÄn, pendlingen samt inkomstfördelningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Demenssjukdomar Àr idag en av vÄra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmÀrksammat hur viktigt ett gott bemötande i vÄrden av demenssjuka Àr, dÄ det kan vara avgörande för deras vÀlmÄende. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vÄrdpersonal ser pÄ ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet pÄ medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vÀgledande frÄgestÀllningar uppehÄller sig kring hur man Ästadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta pÄ under vÀgen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhÄllanden och arbetstillfredsstÀllelse hos hel- respektive deltidsanstÀllda i Sverige. Detta belystes genom tre frÄgestÀllningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid Ät i avseende pÄ arbetstillfredsstÀllelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anstÀllde Àr med sin tjÀnstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar nÀr man har Àndrat eller har en önskan att Àndra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor pÄ ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanstÀllda i högre grad var mer nöjda med sin tjÀnstgöringsgrad.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frÄgestÀllningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjÀlp av kontroversteorin?För att uppnÄ detta syfte och besvara frÄgestÀllningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjÀlp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som pÄverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit pÄ grund av oenighet angÄende fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgÄngspunkter och den pÄverkan teori och tidigare erfarenheter har pÄ forskarens perception och tolkning.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring jÀrnvÀgen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgÄngspunkt i Är 1859, drygt fem Är innan byggandet frÄn dagens HÀssleholm pÄbörjas. Genom att utgÄ frÄn insÀndare till tidningen Kristianstadsbladet detta Är vill uppsatsen belysa vilka frÄgor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstÄnd som fanns mot jÀrnvÀgen samt utifrÄn vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har anvÀnts Àr en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgÄngspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framtrÀdande frÄgorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gÄ.

UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för vilken syn lÀrare har pÄ dans som kunskapsÀmne i grundskolan. Bakgrunden beskriver dans i skolans historia och belyser dansen genom olika aspekter. Litteraturen behandlar de olika aspekter vi tar upp och verifierar dess betydelse för barns utveckling. Vidare beskrivs i bakgrunden vad tidigare undersökningar ÄskÄdliggjort och redovisar hur dansen bemötts av lÀrare, elever, rektorer och förÀldrar till eleverna. Undersökningen har genomförts i form av enkÀtintervju och undersökningspersonerna bestÄr av klasslÀrare med erfarenhet av dans i skolan.

Denna studie syftade till att kvalitativt beskriva psykologers syn pĂ„ DSM-IV-TR och diagnostiseringen som utförs utifrĂ„n denna manual. Den syftade ocksĂ„ till att utifrĂ„n resultatet diskutera relevanta etiska aspekter. Åtta psykologer vid Ă„tta öppenvĂ„rdspsykiatriska mottagningar i StockholmsomrĂ„det intervjuades. Intervjuerna bearbetades tematiskt. TvĂ„ relevanta etiska aspekter diskuteras utifrĂ„n resultatet.

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som fÄr henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.?Cognitive appraisal model? (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har anvÀnts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 Ärs elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gÄnger.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.