EutanasifrÄgan Àr stÀndigt aktuell i vÄrddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, dÀr etiska begrepp och principer stÀllts i förhÄllande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, sÄsom att en lÀkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig lÀkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets tvÄ teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi.

Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det Àr en kronisk sjukdom med pÄverkan pÄ sÄvÀl barn som familj som förutommedicinska aspekter Àven mÄste hantera psykosocial belastning. DÄ bot intefinns Àr det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempÄverkar livskvaliteten för barnet och förÀldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie dÀr 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Bakgrund Av alla kÀnda graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstÀmdhet, förnekelse, ilska, isolering, rÀdsla, hjÀlplöshet och misslyckande i samband med missfall. NÀr en individ genomgÄr svÄra kÀnslor, kriser eller problem anvÀnds psykologiska anpassningsstrategier för att bemÀstra eller hantera en situation. Coping Àr ett samlingsnamn pÄ olika anpassningsstrategier.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förÀndring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk utgÄngspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frÄgestÀllningen. Vid analyseringen av resultatet anvÀndes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrÄn von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient Àr den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen pÄverkar klientens förÀndringsprocess.

Stora insamlingar görs Ärligen till bröstcancerforskning. En grupp som oftast förbises i dessa sammanhang Àr mÀn som drabbas av bröstcancer, de utgör endast ca 1 % av all incidens, men förtjÀnar likvÀl uppmÀrksamhet och god omvÄrdnad. Medias uppmÀrksamhet och vÄrdpersonals kunskap om bröstcancer baseras nÀstintill uteslutande pÄ kvinnlig bröstcancer. Syftet Àr att beskriva upplevelsen av bröstcancer bland mÀn och och bidra till synliggörandet av denna patientgrupp, vilket kan minska onödigt vÄrdlidande och stÀrka vÄrdande relationer mellan patient och sjuksköterska. Formen Àr en litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar granskats.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit pÄ ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?UtifrÄn ovanstÀllda frÄgestÀllning utreder föreliggande uppsats paradoxen om tvÄ förhÄllandevis lika lÀnder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). FrÄgan besvaras med hjÀlp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ÀndmÄl sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömÀssiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förÀndringar i Ghana föranledde landets beslut att avstÄ frÄn att underteckna interimsavtal med EU.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner Àr en stor kostnad för sjukvÄrden och samhÀllet. Det Àr dock patienterna som drabbas vÀrst. FrÄgan har uppmÀrksammats lÀnge och endast smÄ förÀndring har skett i arbetet mot vÄrdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ÀndÄ förblir antalet drabbade oförÀndrat. Sjuksköterskans roll Àr att ge god och sÀker vÄrd med hög kvalitet.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka beröringsytor mellan skolÀmnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av Àmnena som stÀrker och kompletterar varandra. Jag har utgÄtt ifrÄn tesen att man kan se pÄ svenskÀmnet som ett ?praktiskt-estetiskt? Àmne och bildÀmnet som ett kommunikativt sprÄkÀmne. Hur kan man utifrÄn det arbeta Àmnesintegrerat med Àmnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstÄs i förhÄllande till estetiska lÀrprocesser? Sex lÀrare, tre svensklÀrare och tre bildlÀrare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av Àmnena och de fÄr berÀtta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Problem: Hur kan mobiltelefoners anvÀndargrÀnssnitt anvÀndas för att kommunicera emotionella eller psykologiska signaler till anvÀndaren? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för vilka faktorer i anvÀndargrÀnssnittet till en mobiltelefon som generar en emotionell eller psykologisk reaktion hos anvÀndaren. Metod: Vi har samlat relevant teori frÄn frÀmst informatik och psykologi. Datainsamlingen skedde genom tio personliga intervjuer med mobiltelefonanvÀndare. Analysen av empirin, i relation till teorin, gjordes med sÄ kallad kodning.