Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma Älder. Samtliga kvinnor besvarade tre sjÀlvskattningsformulÀr; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svÄrigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och kÀnslor Àn kontrollgruppen. De visade sig Àven ha en signifikant högre grad av internaliserad skam Àn kontrollgruppen.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framstÀlls i lÀroböcker. Detta Àr intressant eftersom att lÀroböcker anvÀnds mycket i skolan och deras innehÄll ses som auktoriativt av elever (det vill sÀga, de tror pÄ det som stÄr dÀri). Marxismen Àr ocksÄ en central ekonomisk teori som kan lÀras ut i bÄde samhÀllskunskap och historia.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marxism framstÀlls i lÀroböcker. Detta syfte preciseras i frÄgestÀllningar som frÄgar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i lÀroböcker och om dessa aspekter skiljer sig Ät mellan böcker för Àmnena historia och samhÀllskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgÄr ifrÄn Àr marxismens grundlÀggande bestÄndsdelar faststÀllda av Vladimir Lenin.Med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys som problematiserar undervisningsinnehÄll (och som dÀrmed Àr en bred didaktisk analys) visar denna undersökning pÄ att framstÀllningen av marxismen i lÀroböcker Àr exkluderande nÀr det gÀller aspekter av marxismen, att lÀroböcker i historia inkluderar mer aspekter Àn de i samhÀllskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en modell som vÀgleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion Àr att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar pÄ de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsÀtt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsÀttet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

Uppsatsen kartlÀgger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning och en studie beskrivs nÀrmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning Àr vanligen en sensorineural hörselnedsÀttning som uppkommit inom 3 dagar pÄ 3 frekvenser i följd och Àr mer Àn 30 dB HL. Vid en hörselskada mÄste uppmÀrksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och Àktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende pÄ vilken sorts skada det Àr, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlÀgga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsÀttning kan medföra.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar sjÀlvskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till sjÀlvskadeproblematik. SjÀlvskadebeteende Àr en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skÀra, brÀnna eller slÄ sig sjÀlv, görs för att fly outhÀrdliga sinnestillstÄnd, minska Ängest och skapa ett inre lugn. Det Àr den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvÄrd och det Àr en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett sjÀlvmord vilket innebÀr att dessa individer Àr i ett stort behov av effektiv hjÀlp. Marsha Linehan utvecklade pÄ 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken frÀmst fokuserar pÄ att minska sjÀlvskadebeteende och lÀra patienterna hantera psykisk smÀrta utan att skada sig. DBT bygger pÄ kognitiv terapi, inlÀrningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

AbstraktSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjÀlp av intervjuer, bÄde muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning.

Att genom behovsskattningar kartlÀgga anstÀlldas psykologiska drivkrafter, för att bÀttre kunna anpassa arbetet efter individens behov Àr en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstÀmmelse mellan person-arbete ger upphov till mÄnga fördelar pÄ sÄvÀl individ- som organisationsnivÄ. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer anvÀnder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som anvÀnt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och Àven utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bÀttre kan anpassas efter individens behov.

Det moderna arbetslivet prÀglas av att nya krav stÀlls pÄ individen. En förstÄelse för vilka dessa krav Àr och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmÄgor som individen behöver Àr inte sÄ vÀl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ta reda pÄ vilka psykologiska förmÄgor som krÀvs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade pÄ Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar pÄ att det moderna arbetslivet stÀller krav pÄ att vi kan utforma, sjÀlva ta initiativ och styra vÄrt arbete.

Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ vad för slags konflikter som uppstÄr pÄ fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som anvÀnds. Fokus ligger Àven pÄ om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en lÄsstatusskola samt en högstatusskola. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre pÄ varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har Àven spelat in mina intervjuer för att inte gÄ miste om nÄgot som sagts. IntervjufrÄgorna har varit av en lÀgre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara bÄde öppen och standardiserad.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Internet Àr idag en mötesplats för personer som söker kontakt med andra mÀnniskor. Men den ökade InternetanvÀndningen har Àven fört med sig en del negativa sidor. Sexuell grooming Àr nÄgot som har ökat i och med att Internet anvÀnds i större utstrÀckning av bÄde vuxna och barn. Grooming Àr ett begrepp som innebÀr att en vuxen person etablerar en kontakt med ett barn för att dÀrefter kunna begÄ sexuella övergrepp pÄ det barn som man har etablerat kontakten med.Denna uppsats utreder företeelsens förekomst och en heltÀckande analys görs av det nya brottet. För att Ästadkomma detta görs en genomgÄng av internationellrÀttsliga dokument som finns till skydd för barn.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.