Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center på TeliaSonera. Utgångspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) påvisade i kandidatuppsatsen Tystlåtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrågor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer från HR-center Finland och fyra från HR-center Sverige.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört på Karlstads Universitet och Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Syftet med arbetet är att undersöka om en GCR-metoden vid namn Optimal Färgbaserad GCR är applicerbar i o ffsettryck, hur punktförstoringen påveras när i färgtryck och undersöka möjligheten för en metod som experimentellt separerar och optisk och mekanisk punktförstoring.Optimal Färgbaserad GCR fungerar så att givet en uppsättning CMY så returneras två primärfärger och svart som matchar CMY uppsättningen bäst i CIE L*a*b*-rymden. Det har visat sig att punktförstoringen är en viktig faktor som påverkar prestandan för Optimal Färgbaserade GCR-metoden så studier av punktförstoringen utfördes. Resultatet var att när det konventionella tillvägagångssättet, punktförstoringskurvor, användes så returnerade beräkningar ett stort Efel.Det visade sig att den felaktiga hanteringen av den optiska punktförstoringen i punktförstoringskurvs-approachen var anledningen till felet. På grund av den naturliga skillnaden mellan optisk och mekanisk punktförstoring, tanken (som används i punktförstoringskurvs-approachen) att representera den optiska punktförstoringen som en geometrisk area är felaktig.

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare. För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk. Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.

Syftet med detta arbete är att ge förslag på några generella principer för strategisk lokalisering av lekplatser. Principerna ska ligga till grund för en studie i Landskrona där ett åtgärdsförslag för lokaliseringen av lekplatser ges. Genom litteraturstudier undersöks vilka faktorer i den fysiska miljön som kan påverka behov och användning av lekplatser. De faktorer som enligt studien kan påverka behovet av lekplatser är hur trafi kerat ett område är, vilken tillgång till natur som fi nns, samt hur många barn det bor i området. De faktorer som påverkar användningen av en lekplats är hur den ligger i förhållandet till vägar, grönområden och bebyggelse. I arbetet tas några lokaliseringsprinciper fram för att beskriva hur dessa faktorer kan mätas. Mätningen görs för att bedöma hur många lekplatser som behövs samt vilken placering som kan gynna deras användning. Bedömningen av hur många lekplatser som behövs görs genom att mäta förhållandet mellan antalet barn och områdestyp.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Bakgrund/Problem: Hur kan ett rese-community gynna ett företags långsiktiga relation till sina kunder?Syftet med uppsatsen är att analysera och skapa förståelse för vilken roll och funktion rese-communities spelar ur ett relations-orienterat marknadsföringsperspektiv.Denna undersöknings uppläggning baseras helt på det problem som definierats samt det syfte i vilket undersökningen bedrivs. I denna uppsats har jag valt att använda mig av såväl en deskriptiv som explorativ undersökningsstrategi. Jag har också använt mig av en kombination av deduktiv och induktiv ansats, då jag anser att undersökningen präglas av en abduktivt ansats. Det metodologiska tillvägagångssättet har varit kvalitativt.

Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. Vårt huvudsyfte är att åskådliggöra hur en litterär person kan påverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sådant. Vi kommer även att diskutera om karaktären Wallander känns äkta. Våra frågeställningar är; - Hur har Wallander påverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett kulturarv? - Känns Wallander äkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplåster för Ystad väljer inte kommunen att sätta honom i centrum för marknadsföringen.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning.De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 ? 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.

Syftet är att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sämre studieresultaten i den svenska skolan och ställa dem mot varandra utifrån fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras är samhället, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som används i arbetet är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lärare gjorda under hösten 2010. I intervjuerna fick lärarna göra egna definitioner av vad motivation innebär för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lärarens profil som de anser är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning. Framträdande resultat i dessa intervjuer var att det är läraren och familjen som är de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lärarens ämneskunskaper och sociala kompetens är dennes vikigaste egenskaper. De viktigaste slutsatserna från litteraturstudien är att det i hög grad är skolan och samhället som påverkar elevers studieresultat genom den bild av förväntade krav som målas upp; samhällets roll är att utbilda och rekryterar rätt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier kräver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet är elevernas kamratgrupper som i hög utsträckning styr deras syn på studierna.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.