SAMMANFATTNINGÄggstockscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje år fler dödsfall än någon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer är till stor del ärftligt men kan även orsakas av andra faktorer. För att upptäcka äggstockscancer görs främst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strålbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan påverka individens livskvalitet negativt.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga.24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning.

Inledning. Målet på en av ortopedklinikerna i Västra Götalandsregionen är en vårdtid på högst sju dagar för de patienter som genomgår planerad instrumenterad steloperation i ländryggen på grund av spinal stenos. Bakgrund. Faktorer som påverkar patienten är bland annat hemoglobinvärde före och efter kirurgi och nutritionsstatus. Kontinuitet gällande antal sjuksköterskor involverade i vården av den enskilde patienten har visats ha betydelse för vårdkvaliteten.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

BakgrundDet uppskattas att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades år 2007 mer än 50 000 personer. Livmoderhalscancer är globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per år med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor får besked om att de har cellförändringar på livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebär att det är viktigt att hitta eventuella cellförändringar i tid och påbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 23-50.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi på grund av sänkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsåg att utvärdera om postoperativ BIPAP-behandling förbättrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgången elektiv gastric bypass kirurgi jämfört medtraditionell postoperativ behandling. Insamlat material från 18 patienter huvudsakligen bestående avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen ställdes två öppna frågor ställdes till patienterna,.Resultatet visar att postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lägrepaCO2 än traditionell postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bådabehandlingarna sjunker paO2 och pH är oförändrat.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa vetenskaplig kunskap om patienters upplevelser av face-down positionering efter vitreoretinal kirurgi från ett patientperspektiv och ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån dessa perspektiv valdes kvalitativa och kvantitativa studier med en omvårdnadsintention ut. Resultatet presenterades utifrån tre kategorier; mental och fysisk påverkan, samspelet med närstående och samspelet med vårdpersonalen. Dessa kategorier beskrev perioden i FDP som en stor utmaning för patienten både mentalt och fysiskt på grund av den obekväma positionen som leder till sömnbrist och att de känner sig konstant trötta och stressade. Patienternas egen beskrivning var att de kände sig deprimerade, uttråkade och hade en känsla av att de skulle bli tokiga av att ligga i FDP.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande.

BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.