Oxygen consumption and carbon dioxide production are usual measurements within the sports and training physiology. The same measurements are also common when it comes to establish the amount of energy that is used during work and to establish the intensity of work. The volume of oxygen that is consumed contra the volume of carbon dioxide that is produced can be used to calculate the metabolic rate within the human body. This calculation shows the percent relationship between carbohydrates and fat in the metabolism. The first accurate method to measure the breathing gases for use in metabolic calculation was established in the early twenty century when the Douglas bag method was introduced.

AbstractAimThe aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011.The questions that are addressed in this paper are,Which expression of competence code can be found in the different curricular?What are the expressions for performance code can be found in the different curricula?Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students?Method  As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka de eventuella fördelar styrketräning med yttre belastning kan ge kvinnliga truppgymnaster på juniornivå. Frågeställningar: Vilken effekt på explosivitet i nedre extremitet har sex veckors powerträning med yttre belastning på truppgymnaster? Skiljer resultaten sig från de som uppnås vid traditionell gymnastisk styrketräning?Metod: Två lag som representerar Sverige-eliten på damsidan i juniorklassen delades in i test- (n=7) och kontrollgrupp (n=8). Testgruppen genomförde under sex veckor ett specialdesignat träningsprogram riktat mot power medan kontrollgruppen genomförde traditionell gymnastisk styrketräning. För- och eftertester genomfördes för att utvärdera effekterna av programmen.

Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka samband mellan hög ?generell ledlaxitet? och ländryggsbesvär hos flickor i olika åldrar inom tävlingsGymnastiken.1. Har 9- och 12- åringar inom tävlingsGymnastiken en högre ?generell ledlaxitet? än övriga i samma ålder?2. Har en hög ?generell ledlaxitet? något samband med ländryggsbesvär hos 9- och 12 åriga tävlingsgymnaster?3.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne. I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla, ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhället.

SammanfattningHälsoundervisning är en uppsats på avancerad nivå som är skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoäng.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur högstadielärare, i ämnet idrott och hälsa, arbetar med hälsobegreppet i sin undervisning utifrån deras synsätt på hälsobegreppet. Utifrån syftet har dessa frågeställningar vuxit fram:Vad har lärare i idrott och hälsa för synsätt på hälsobegreppet?Hur undervisar lärare i idrott och hälsa sina elever i och om hälsobegreppet?MetodJag har använt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus på intervjuer. Urvalet är fem stycken lärare som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet. Metoden har använts för att få stora och djupa svar på frågeställningarna.

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6.

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

AbstraktDet finns blandade åsikter om att en grad av rörlighet över det normala skulle vara främjande eller hämmande för prestationen och därför var syftet i denna studie att mäta rörlighet och den maximala hoppförmågan hos gymnaster, cheerleaders och individer som utövar parkour för att undersöka om rörligheten har någon betydelse för spänst/ explosivitet. Undersökningsgruppen bestod av 15 friska deltagare varav 8 män och 7 kvinnor i åldrarna 18-32 år. Deltagarna genomförde tre Countermovement jump hopp (CMJ) och static jump där markering gjordes på en vägg för att mäta hopphöjd. Enbens längdhopp mättes också. Aktiv rörlighet mättes i fotled vid både dorsalflexion, plantarflexion och sit and reach (bakre rörelsekedjan).

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka lärares syn på feedback i lärarutbildningen vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Vilken funktion har feedback enligt lärarna?Hur anser lärarna att de använder feedback i sin undervisning?Hur undervisas det om feedback i lärarutbildningen enligt lärarna? Metod:I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som har varit av halvstrukturerad karaktär. Urvalet bestod utav sex lärarutbildare på GIH som alla undervisar i olika ämnen och kurser. Intervjuerna genomfördes på GIH och spelades in med diktafon. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant för analys och bearbetning. Resultat:Enligt vår studie tycker lärarna vid GIH att feedbackens funktion är att hjälpa studenter att utvecklas och nå mål.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

TruppGymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av Gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppGymnastik.