ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett Gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: Mätningarna utfördes på två gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i två grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkät om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 år eller äldre samt att de skulle gå ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i årskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 från studieförberedande program och 50 från yrkesförberedande program, i åldrarna 18-20 år. Det var 35 kvinnor och 65 män som deltog i studien.

I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett Gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets Gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter.

Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis Gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfälligt besvärlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svår?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstränga sig?.Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality?The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men.The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand.

Syftet med denna uppsats är att undersöka danslärares förhållningssätt till ämnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda på om danslärare arbetar ämnesövergripande på dansundervisningen och även hur de arbetar ämnesövergripande. Varför använder danslärarna detta arbetssätt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta ämnesövergripande? För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslärare från olika grundskolor och Gymnasium, två lärare från låg- och mellanstadiet, två från högstadiet och två gymnasielärare. Enligt läroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lärare integrera andra ämnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförståelse för eleverna.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lära känna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande Gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse.

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förståelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn på orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i årskurs 3 intervjuats som själva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera år tillbaka.Flera elever berättade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de påverkats av andra att gå. Andra elever visade sig ha svåra händelser bakom sig som påverkat motivationen. Det gällde både mobbning i grundskolan och negativa händelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation är bristande tilltro till sin egen förmåga, men det stämde bara in på en elev.

AimThe purpose of this study was to investigate the relationship between off-ice horizontal jump tests and on-ice skating among students at hockey high schools. Questions: What is the association between the performance on horizontal jumps and skating 10 meters standing start among students in Swedish ice hockey high schools? What is the association between the performance on horizontal jumps and skating 10 meters flying start among students in Swedish ice hockey high schools?MethodStudents at three ice hockey high schools in the Stockholm area participated in the study. Two schools were national approved sports educations and one at lower level. All 50 students (41 at national approved sports educations and 9 lower level) that were included in the study were men and went year one and two in Gymnasium.

AimThe purpose of this study was to investigate the relationship between off-ice horizontal jump tests and on-ice skating among students at hockey high schools. Questions: What is the association between the performance on horizontal jumps and skating 10 meters standing start among students in Swedish ice hockey high schools? What is the association between the performance on horizontal jumps and skating 10 meters flying start among students in Swedish ice hockey high schools?MethodStudents at three ice hockey high schools in the Stockholm area participated in the study. Two schools were national approved sports educations and one at lower level. All 50 students (41 at national approved sports educations and 9 lower level) that were included in the study were men and went year one and two in Gymnasium.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning.