Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör Gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever Gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att Gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om niondeklassare anser att det är relevant att arbeta med sin självkännedom inför Gymnasievalet samt om eleverna är medvetna om att den möjligheten finns hos en studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna som besvaras i denna undersökning är: Hur värdefullt anser eleverna att det är att arbeta med självkänne-dom inför deras gymnasieval? Hur medvetna är eleverna om deras möjlighet till att arbeta med sin självkännedom med hjälp av en studie- och yrkesvägledare? Vilka vägledningsme-toder anser eleverna är mer eller mindre relevanta för att öka sin självkännedom? Det finns studier som visar på att information tar större plats i ett vägledningssamtal än vad självkännedomsarbete gör. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi i utbildning ta-git del av olika karriärteorier och vägledningsmetoder som ska främja den sökandes själv-kännedom. I läroplanen, Lgr 11, nämns inte självkännedomsarbete som en del i vägled-ningen vilket det gjorde i läroplanen från 1980. En kvantitativ studie i form av enkäter har använts för att undersöka detta.

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring Gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio. Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför Gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför Gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor. Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför Gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom området har visat att Gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie. Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorer har på Gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för att kunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle (landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om Gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhällen. De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring Gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om Gymnasievalet och framtiden.

Studien undersökte Gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på Gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på Gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna.

Gymnasievalet är för många ungdomar det första stora val de står inför. Känslorna varierar då många kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana utstakad. Det handlar även om begränsningar och möjligheter där den enskilde individens förutsättningar skall vägas mot utbildningssystemet och strukturerna i dagens föränderliga samhälle. I föreliggande examensarbete är syftet att söka kunskap om hur elever med svenskt respektive utländskt ursprung tänker kring sitt gymnasieval, där vi även vägt in föräldrarnas tankar. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött elever och deras föräldrar som står i vägskälet mellan grundskola och gymnasieskola.

Syftet med min studie har varit att skapa ökad insikt om vad som påverkar elever att söka till det Musikestetiska programmet. Jag har också velat bidra till ökad förståelse för elevers tankar och känslor generellt inför Gymnasievalet och vilka yttre faktorer som kan tänkas påverka dem inför detta. Jag har tagit del av vetenskaplig forskning vad gäller problematik kring Gymnasievalet rent generellt såsom: Påverkansfaktorer, stress, samt Studie- och yrkesvägledning (SYV). Jag har som forskningsmetod använt mig av kvalitativa intervjuer med sex elever vid Musikestetiska programmet ur årskurs tre vid en gymnasieskola. Jag har även intervjuat en Studie- och yrkesvägledare vid en högstadieskola.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt Gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför Gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför Gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i Gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Bakgrund: Gymnasieskolan är en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut påverkas av föräldrars sociala bakgrund och de rådande normer och värderingarna som verkar i samhället men också att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det är viktigt för individen att göra rätt val för att få en bra start på sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför Gymnasievalet. Informationskällor som underlättar elevens beslut är av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gällande studier och arbete. Vi är även intresserade av att undersöka hur föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens val av gymnasium och syn på vidare studier och arbete.

I wanna be a golfpro. A survey of students thoughts and feelings in preparation for upper secondary school.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför Gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att Gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör Gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Det framtida Gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll.