Syftet i detta examensarbete var att finna förändringar i ungdomars val i Östersund inför Gymnasievalet under fyra decennier utifrån samhällets och skolans förändring under denna period. Vad som påverkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förändringsattityd inför Gymnasievalet. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själva. Från början har ungdomarnas val inför gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommit ifrån och resultatet har då blivit det klassiska mönstret, de ungdomar från de högre samhällsklasserna väljer högre utbildning medan ungdomar från de lägre samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning.

Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på Gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på Gymnasievalet.

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar i Gymnasievalet. Frågeställningar som belyses är vilka faktorer som påverkar eleverna och vilka personer som är betydelsefulla. I studien diskuteras också skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkätundersökning med elever i årskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier är de faktorer som påverkar mest.

Studiens syfte var att få en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers självkännedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer påverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var även att ta reda på huruvida eleverna tänker på Gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som står inför Gymnasievalet. Resultatet visade på brister gällande elevernas självkännedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna påvisar tankar om framtiden men för en del är det inte lika tydligt. Samtliga elever har på ett eller annat sätt påverkats av närstående i samband med Gymnasievalet.

Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från Gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

A quantitative survey of students in grades one in high school, where the aim is to find out what factors affected their upper secondary school. The survey is based on marketing, and looks to how to market a high school..

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande Gymnasievalet.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Vårt examensarbete bygger på en gruppvägledningsomgång som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som då gick i nionde klass och var på väg att välja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvägledningen hjälpte eleverna inför Gymnasievalet. Med detta avsåg vi att titta på om deras kunskap om sig själva och säkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjälp av gruppvägledningen. Vi intervjuade även en grupp elever, som inte hade fått gruppvägledning (referensgruppen), för att kunna jämföra resultaten. Vi valde att slumpmässigt fråga ut klasskamrater till vår grupp som vi visste inte hade fått någon gruppvägledning i nian. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativ metod baserat på personliga intervjuer, där vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vår gruppvägledning och sex andra elever som inte har fått någon gruppvägledning (referensgrupp).

Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om Gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess.Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till Gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Preparandutbildningen är relativt nytt på gymnasieskola och det är inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vägledning på gymnasieskolor är studie- och yrkesvägledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvägledarna kan bli begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. Vår studie syftar till att undersöka vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi använder för att analysera resultatet är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess.

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar.

Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om på vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om Gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd för eleverna och påverkar dem inför Gymnasievalet. Det är därmed viktigt att föräldrarna får en bra och aktuell information. Arbetet ingår även i en större kartläggning av studie- och yrkesvägledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ?LikaOlika?. För att fatta ett väl underbyggt beslut för val till gymnasiet är det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig själv och kunskap om alternativen.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..