Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell Gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal Gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av Gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas.

Som utbildad kock och flitig besökare på restauranger av utvald kvalité, tycker jag mig se att det är en övervägande majoritet av män som huserar i våra restaurangkök. Syftet med denna fallstudie var att ta reda på vad de kvinnor som utbildat sig för ett arbete inom restaurangbranschen arbetar med sju år efter avslutad Gymnasieutbildning. Jag använde mig av personliga, bandade intervjuer med sex slumpvis utvalda kvinnor från avgångsklasserna på HR-programmet år 2000. Med detta ville jag ta reda på: vad, var och varför de arbetar med det de gör just nu. Sammanfattningsvis visade resultatet av min fallstudie att ingen av de intervjuade kvinnorna arbetar som kock i ett restaurang-varmkök.

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en Gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program..

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt Gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så allsidig Gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner..

Jag har undersökt vad som har hänt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har även tagit reda på vad som har hänt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade Samhällsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), år 2001. Syftet med undersökningen är att försöka få reda på vad en utbildning på Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frågeställningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hänt sedan. Anledningen till att jag väljer dessa frågeställningar och elever är för att jag vill att de ska ha ett lite längre perspektiv på sin egen utbildning och en längre erfarenhet av livet.

Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma ibageribranschen.I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att varayrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat Gymnasieutbildning skall varaanställningsbara.Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som användersig av det.Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy11:s mål med anställningsbarhet?För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurangoch livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sinaåsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ettresultat.Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten,vilket var grundkunskaperna i yrket. .

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig Gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av Gymnasieutbildning.

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskt tekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige. Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighet inför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att få svar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag och deras medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdigheter som behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkom att skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyska i yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vid mänskligt mellanhavande..

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska Gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt Gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av Gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet..

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent Gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor. Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga Gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.