Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom Gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade.

Nationella och internationella studier som fått stort genomslag i media och i skoldebatten, visar att svenska elevers läsförståelse har sjunkit under de senaste åren. Detta gäller såväl yngre som äldre elever. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fyra svensklärare på Gymnasiet uppfattar saken. Vidare har jag velat se hur dessa lärare arbetar med läsförståelseträning i sin undervisning, samt vilken insyn de har i aktuell forskning kring läsförståelse och läsförståelseundervisning.Resultatet visar att hälften av lärarna ser en klar försämring av gymnasieelevers läsförståelse de senaste 10-20 åren. Eleverna prioriterar bort läsning, vilket medför minskat ordförråd, bristande språklig medvetenhet och därmed försämrad läsförståelse.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på Gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

I läroplanen för Gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på Gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och Gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på Gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What?s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna.Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att Gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på Gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot Gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på Gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

 Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter Gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar på frågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tre manliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sitt gymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningen har sett ut.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur datoranvändning vid skrivprov påverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter från skrivprov jämförs utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna är skrivna av elever från det tekniska programmet i Gymnasiet årskurs 3.Jämförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna är längre, går snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna får något högre omdöme vad gäller innehållet i texterna men de bedöms språkligt inte vara bättre än de handskrivna. Skillnaderna är små när det gäller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna är dock inte tillräckligt stora för att det ska påverka betygsbedömningen när den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de två grupperna.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske..

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på Gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på Gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet.Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna.