Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var muslimer.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på Gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna.För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på Gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor.Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till muslimer.

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students? activities during breaks with the main issues: ?what does the students do during breaks??, ?how do they experience breaks?? and ?What is the relation between breaks and lessons??.A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och Gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på Gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic..

Denna uppsats syftar till att undersöka betygssättningens likvärdighet i en svensk kommun.För att undersöka detta har jämförelser på individnivå gjorts mellan grundskolans slutbetygoch betygen efter avslutad A-kurs på Gymnasiet. De ämnen som har jämförts är matematik,svenska och engelska. Teoretiska utgångspunkter utgörs av på området tidigare gjordforskning.Undersökningen visar att likvärdigheten när det gäller betygssättningen i kommunen kanifrågasättas. Detta påstående baseras på skillnaderna i de olika grundskolornasbetygsutveckling, då grundskolebetygen jämförs med den gemensamma referenspunktengymnasiebetygen..

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i Gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller Gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av Gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för Gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet.Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, är den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i världen. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebär könsvårtor, men det kan även ge gynekologiska cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och inställning gymnasieelever, som inte ingår i vaccinationsåldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns några könsskillnader.Metod   En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. Enkätdistribueringen skedde vid två tillfällen och 58 (98,3 %) ifyllda enkäter kunde inhämtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar.Resultat    Flickorna på skolan hade en generellt högre andel rätt svar på enkäten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frågan rätt angående hur många typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frågan rätt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrågan gällande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p<0,045) där flickorna hade flest rätt svar på frågan.