Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går.

Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i Gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts.

The purpose of this study has been to investigate students? perceptions of the content inthe Swedish subject and current syllabus for Swedish in the third year of uppersecondary school. The purpose has also been to analyze if students are familiar with theaims they are working towards, how explicit they are and if they have any significancefor the students? results and motivation. This investigation is based on a socio-culturalperspective and was made with help of a quantitative method by using questionnaires,but has also been studied to some extent qualitatively, which have been analyzed from astudent angle.The analysis of the results shows that the students have very good perception ofwhat they should study in Swedish year three in upper secondary school.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på Gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

Syftet med denna uppsats var att undesöka varför så få tjejer väljer Energiprogrammets inriktning drift och underhåll. Som metod för insamling av data valde jag intervjuer, dessa har genomförts med fem tjejer som varit elever på programmets inriktning..

The reason why this study has been made is the fact that a substantial part of students in the upper secondary school changes their field of study, during or after their first year. The aim of this study is to find out the reasons behind such changes as well as finding out the affecting factors. The study has been made in two steps, first quantitatively by a poll study and the second step is qualitative by interviews. This research has been made in both private schools and municipal schools, with the ambition to search for differences between these two separate school forms. The study shows that no general differences can be found in a comparison between them.

Samtidskonst har en unik förmåga att ställa frågor om vår nuvarande tid utifrån ett synnerligen intressant perspektiv. Detta därför att den ofta skildrar vårt samtida samhälle utifrån ett mindre traditionellt synsätt. Eftersom förutsättningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror på pedagogens inställning till ämnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka på vilket sätt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsätt präglar bildundervisningen på Gymnasiet eller hur man som bildpedagog använder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger på tre stycken olika gymnasier för att få en övergripande bild av området.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på Gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på Gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga attityder gentemot religionsundervisningen på Gymnasiet och drama som undervisningsmetod, samt att föreslå en med drama integrerad religionsundervisning, där drama är metoden, och religion står för innehållet. Detta för att utforska utförbarheten av en sådan undervisning, där drama är metoden för religionsundervisningen på Gymnasiet. Jag har med hjälp av intervjuer och litteratur undersökt vilka dramametoder som går att använda, samt vilka effekter dessa kan tänkas ha för undervisningen. Sedan har jag gett förslag på en serie konkreta religionsundervisningsexempel, vilka jag stödjer mot de didaktiska hjälpmedlen vad, hur och varför. Jag använder mig av Mia Marie Sternudds doktorsavhandling, Dramapedagogik som demokratisk fostran?, för att kategorisera mina lektionsförslag efter undervisningssyfte.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter Gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på Gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna.

Lärobokens roll i geografiundervisningen är av betydande karaktär och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av teorier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur instuderingsuppgifterna i två läroböcker i geografi på Gymnasiet förhåller sig till de tre lärodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen är:- Hur förhåller sig de två läroböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhåller sig uppgifterna i de två läroböckerna till varandra vid en jämförelse i användningen av teorierna?Läroböckerna vilka granskas är de två läromedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för Gymnasiet i geografi. Läroböckerna är Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson från år 2000 och Geografi- människan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp från 2002.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från sin gymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åtta semistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- och yrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare framställt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrån skolans demokratiuppdrag och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnå arbetets syfte intervjuades fem samhällskunskapslärare som undervisar på Gymnasiet. Lärarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten från intervjuerna analyseras med hjälp av skolans styrdokument, teoretiska utgångspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet består i att lärarna definierar demokratiundervisning olika.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i Gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för Gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.