Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga i vilken grad gymnasielärare på en gymnasieskola i Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig själv, av sitt program och/eller av sin skola. Syftet är även att kartlägga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdragetsom betygsättning innebär. Uppsatsens forskningsfrågor har varit:- Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?- Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?- Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till marknadsföringsuppdraget?- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?Studien har påvisat att lärare som upplever en tillhörighet till ett/några få program tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än lärare som saknar koppling till ett program. Yrkeslärare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än teorilärare, vilket kan ses som en följd av att lärare på ett yrkesprogram per definition tillhör ett program och känner programtillhörighet.Lärare som upplever större osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget anser sig till en högre grad påverkas av de relationer som de har till sina elever vid betygsättning än lärare som upplever en lägre osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget.Lärarna hanterar främst elever som är missnöjda med utbildningen själva.

Människors hälsa och välmående är starkt forknippat med matvanorna. Då grunden förframtida vanor läggs redan i tidig ålder bör regelbundna mat- och motionsvanor främjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens måltider då denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmågan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket oroväckande information som visar att en av tio skolungdomarinte äter frukost. Ett annat påstående som nämns i samband med ungdomars frukostvanor äratt andelen fiukostätare minskar ju äldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförändrats en hel del under de senaste åren och frukostätandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Stress ? ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel på engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är Gymnasieskola.

Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg ? både idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i engelskundervisningen på en Gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.