Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel på engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är Gymnasieskola.

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället.

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna upplever att de blir bemötta av lärarna både under lektionstid samt utanför klassrummet i skolan. Frågeställningarna syftar till att ge en heltäckande bild av hur elever upplever lärarnas bemötande i skolan. I bakgrunden har vi studerat läroplanens innehåll som berör bemötande och relaterat till ett humanistiskt synsätt. Studier har gjorts på relevant litteratur kring begreppen identitet, subjektivitet, relationella- och punktuella perspektivet samt det pedagogiska mötet. Elever på en högstadieskola samt en gymnasieskola har intervjuats.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger på en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmärker diskursen kring eleven och studien utgick från begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebär en uppfattning att fenomen tolkas av individer och måste bland annat ses i ett socialt sammanhang.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar.