Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkäter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. Många unga upplever en stor osäkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlägga vilka områden kvinnor respektive män i årskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste året gjort förändringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frågeformulär som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frågor angående elevernas aktivitetsutförande under det senaste året besvarades av 40 elever i två naturvetenskapliga klasser på en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur gymnasieelever påverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten på en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende på upplevt resultat, självbild samt känsla av inkludering eller exkludering. Nio elever på olika program och i olika skolår på den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och få stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jämfördes för att utröna om och hur de påverkats av att lämna klassen och få stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fått bättre kunskaper och klarat kurser bättre med hjälp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fått en försämrad självbild av att lämna klasskamraterna och få undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras självbild istället förbättrats eftersom de blivit sedda och mötts av förståelse och acceptans på ett annat sätt i studion än i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar känna sig exkluderad på grund av att de lämnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har känt sig exkluderade i det vanliga klassrummet när läraren inte tar hänsyn till deras behov..

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tanke bakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för att eleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet så ökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program, men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras deras utbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom att observera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka attityder sistaårselever på gymnasiet har till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt hur de ser på olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgått från följande frågeställningar:? Vilka attityder finns det bland sistaårselever på gymnasiet till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna på de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv särbehandling och kvotering när det gäller användning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna på metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, vilken har gjorts på en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har använt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jämfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna är medvetna om att etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är ett problem och att eleverna tror att det finns sätt att motverka etnisk diskriminering på.

Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.     Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?  För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever.

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19 frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet användes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden fysisk aktivitet.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvärdering och styrning av dagens svenska Gymnasieskola. Perspektivet är kritiskt granskande och intresset för frågorna har väckts genom egna erfarenhet som gymnasielärare.Centralt för sambanden mellan målstyrning, konkurrens och utvärdering är förståelsen för tester och utvärdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och påverkan på den pedagogiska processen, samt förutsättningarna för att målstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhålla ett brett perspektiv på tester och utvärderingar, har två vitt skilda områden närmare studerats. Dessa har valts så att det ena (testning av ämneskompetens och betygssättning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika ämneskunskaper, som regelbundet utvärderas; medan det andra (utvärdering av den gemensamma värdegrunden) utgör ett ämnesövergripande område, vars testning inte är formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvärdering sker inom två olika och vitt skilda områden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan målstyrning, konkurrens och utvärdering.Några slutsatser som dras är att det föreligger en samverkan mellan målstyrning, utvärdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, är en orsakskombination som kan förklara den rådande betygsinflationen..

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en Gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrån sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gärning som lärare? I ljusets av lärarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter på relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen är fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.