Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk Gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende pålärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna attlära sig genus i klassrumssituationer.Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola iHalland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och enav varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olikalektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagandeobservationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpandeanteckningar.

Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma Gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

The question of direct citizen participation in politics and administration is a contestable one. Its proponents claim that it has positive consequences even for the more "traditional", representative democracy, since participation leads to an increased political knowledge and increased political interest, and thus creates a revitalised democracy. Critical voices have however been raised to the validity of this claim. Critics have also pointed out direct participation as problematic, because it leads to problems of political inequality: a difference of political influence between ? on the one hand, the citizens participating directly and those that restrict their political participation to voting, and ? on the one the other hand ? between the institutions, for example schools, that employ, and don?t employ this method of direct citizen influence.In this essay, these two points of criticisms are tested in the context of user-boards in elementary and secondary schools.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever från naturvetenskapsprogrammet på en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. Några av eleverna i min undersökning sitter väldigt lång tider med läxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan något annat när de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhåller vikten av bra lokaler och tillgången på datorer i skolan om man skall använda tiden under håltimmar och långa raster till skolarbete. Det jag kommer fram till är att de elever i min undersökning som känner sig nöjda med sin tidsanvändning oftast inte är lika stressade som de elever som sällan är nöjda.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en Gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ?de långa linjernas perspektiv?. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ?Fordonsprogram-met? och fem elever från ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma Gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet.

Syfte:Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med gymnasieelevers studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrån var att en god balans mellan sömn och motion har en bättre inverkan på studieresultaten än vad ett obalanserat förhållande har.De tre frågeställningarna vi arbetade efter var? Finns det något samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en gymnasieelev sover och dennes studieresultat?? Ser sambandet sömn-studieresultat samt träning-studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?? Finns det något samband mellan den mängd lätt motion som gymnasieelever företar sig och deras studieresultat?MetodVi har valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten innehöll frågor rörande elevers sömn-, motions- och studievanor samt en fråga kring deras betyg i vissa av kärnämnena.Antalet enkäter uppgick till 149 stycken. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand.Resultat:Studien påvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation.