Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och Gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem.

Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan använda sig av som lärare när man stöter på inslag i läroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lärare i samhällskunskap på gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut två exempel på där läroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpå lärarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör läroböcker och källkritik så därför ställdes även frågor om hur lärarna arbetar med läroböcker och källkritik. Resultatet visar på att samtliga lärare använder läroböcker till viss grad och att majoriteten av lärarna anser att deras elevers källkritiska förmåga är låg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas källkritiska förmåga är låg och redovisar de metoder som lärarna föreslår som lösning på hur man som lärare hanterar tendentiösa läroböcker.

Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lärarna ska kunna på bästa sett stötta elever med matematiksvårigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrån elevernas matematiksvårigheter samt att alla fyra informanter gick första året på gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades på bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för ämnet, undervisningsmiljöns påverkan på inlärningen samt betydelsen av det matematiska språket som används av lärarna och läromedlen.

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen närtekniska hjälpmedel, som miniräknare och datorer, kan utföra många beräkningar.Undersökningens syfte är att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som påverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svårt för. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola I Halmstad där atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingående redogjorde för hur de tänkte och gick tillväga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn på problemlösning, modeller för hur problemlösning går till och faktorer elever besitter som påverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjälp av dessa modeller och påverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestående av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet. Mina forskningsfrågor har varit: ? Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform? ? Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande? Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva religionskunskapslärares uppfattningar om det egna ämnet och deras uppfattning om ämnets framtid som kärnämne inom den svenska skolan. Studien bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslärare på en sydsvensk Gymnasieskola. Lärarna valdes ut genom ett strategiskt urval där de styrande variablerna var deras ålder och de olika antalen undervisningsår de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lärarna har olika erfarenheter av ämnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom ämnet på olika intresseområden. Det gemensamma för alla lärarna är att de anser att de grundläggande fakta som står i läroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen.Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer..

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

Detta examensarbete är en undersökning på en gymnasieskola om användande och erfarenheter av infärgning i matematikundervisningen. På skolan bedrivs ej någon styrning från ledningen eller av andra lärare för användning av infärgning. Var och en av lärarna väljer helt självständigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning är att utröna lärares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infärgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infärgning kan beskrivas som att, man låter yrkesämnet färga undervisningen i kärnämnena.

Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.