SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken mån algebraiska aktiviteter förekommer på Samhällsprogrammet på ett gymnasium. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklärare som undervisar i matematik B på Samhällsprogrammet. En textanalys av lärobok och lärarhandledning, som används på det aktuella programmet, har också gjorts med avseende på algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det på den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild räkning i läroboken. Resultatet visar också att de aktiviteter som är mest förekommande är av karaktären transformerande.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat Gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Syftet med utvecklingsarbetet var att bearbeta läst skönlitteratur genom boksamtal för att studera om eleverna upplever att deras läsförståelse utvecklas, samt att undersöka hur de uppfattar denna arbetsmetod. Utvecklingsarbetet utfördes i grundskola, gymnasieskola samt vid en folkhögskola under en nio veckor lång praktikperiod. Eleverna läste flera skönlitterära texter som sedan bearbetades i boksamtal. I slutet av perioden gjordes djupintervjuer med några elever som berättade vad de lärt sig och hur de upplevt bokbearbetningen. Analysen av boksamtalen och resultatet av djupintervjuerna pekade på att elevernas läsförståelse utvecklades genom detta arbetssätt.

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder.

Vi har under våra praktikperioder i gymnasieskolan uppmärksammat att intresset för matematik i många fall är lågt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar också den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen påverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor på Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i Luleå Kommun. De mätinstrument vi använt oss av är skriftliga enkäter samt observationer.

Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi.

The aim with this study is to illustrate the underlying causes of students? difficulties in Mathematics from a teacher perspective. The approach that has been used through this study is qualitative, method wise interviews were used. The selection for the study consists of five teachers with many years? experience in the subject of Mathematics.

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer avbilder.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en Gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och Gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön..

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet..

I denna studie undersöker vi tre musiklärares syn på interpretation i en pop/rock-orienterad ensemblemiljö. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av verksamma ensemblelärare i gymnasieskola samt högskola.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna är eniga om att interpretation är viktigt, oavsett vilket instrument lärarna spelar eller vilken genrepraxis de följer. Däremot skiljer sig metoderna åt när lärarna interpreterar beroende på instrument och sammanhang. I resultatet reflekterar de intervjuade lärarna över vad interpretation innebär och beskriver olika tillvägagångssätt för att implementera detta i undervisningen..