Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments.The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years.In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration.The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective.Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses.

Arktis är den plats där den globala uppvärmningen är som mest märkbar på hela jorden (Arktiska rådet). Därför är Arktis ett intressant område att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) så kan en ökning av jordens medeltemperatur på 1,5 °C leda till att de ekvatoriala områdena får en temperaturökning på 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 åren har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en värmeperiod för ca 6000 ? 8500 år sedan (Founder, 2011) men det som är unikt med den aktuella situationen är att avsmältningen går så snabbt.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spännande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att såväl tensoralgebra som spinoralgebraingår i den som delalgebror. Detta innebär att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlänkande teori med vilken eleverskulle kunna få en mer syntetiserad förståelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgängligt för gymnasieelever framställdesdet på ett humoristiskt vis, med en familjär ton, mycket oliktraditionella läromedel. Denna framställning testades på ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.