The purpose of this study was to examine young offenders? attitudes towards crime, and to the penalty they have been sentenced to as juveniles. More specifically its aim was to examine an intervention program called Galaxen, specifically used  to deal with  juveniles  in VÀxjö. This intervention program consists mainly of conversations with social workers from social services,  aiming  towards  better  self-awareness  and  the  ability  to  understand  the  consequences  of one?s actions.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Syftet med denna studie var att utveckla genren vetenskapsradio. Nyfiknare radio om vetenskapliga Àmnen för mÄlgruppen 18-35 Är och som testÀmne, djur. Rolig, lÀttillgÀnglig och lÀrorik radio. Studien föregicks av en förstudie dÀr jag gjorde kvalitativa intervjuer med tvÄ yrkesverksamma personer inom ÀmnesomrÄdet. UtifrÄn det sammanfattade jag ett antal produktionsmetoder och i denna studie har jag producerat radioprogram utifrÄn dessa tillvÀgagÄngssÀtt.

Between 1965 and 1974, the Swedish Parliament decided to build one million dwellings, called Million Program. The million program buildings were erected with new, untried design solutions, in a short range of time, and at low cost. The residential buildings from that time are now greatly in need of renovation. The municipal housing company, Gavlega?rdarna, renovates and improves the energy efficiency at some of it?s apartment buildings in the district Sa?tra, Ga?vle.

Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgÄngspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus pÄ sÀkerstÀllandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn fÄr inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyrÄerna att sjÀlvautforma kvalitetskontrollsystem? FÄr huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- RevisionsbyrÄns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet bestÄr av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfÀllen som hÄllits med fyra revisorer frÄn var och en av de fyra stora revisionsbyrÄerna.

Det hÀr examensarbetet behandlar lÀrares rÀdslor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka rÀdslor som pÄverkar lÀrare. Jag har dÀrför undersökt vilka rÀdslor lÀrare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer, varav en Àr en fokusgrupp. Totalt deltog nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiets Individuella program. Resultatet visar att de situationer som kan vÀcka rÀdslor hos lÀrare i skolmiljön har mycket varierande karaktÀr.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur gymnasieelever ser pÄ sin framtid nÀr det gÀller studier och arbete, och om de anser att de fÄr sina vÀgledningsbehov tillgodosedda. HÀr jÀmförde jag elevernas svar utifrÄn om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda pÄ detta gjorde jag en kvantitativ enkÀtundersökning med 250 gymnasieelever i Ärskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever frÄn högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och Àr killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utstrÀckning vilken utbildning de vill gÄ och ser sig i större utstrÀckning ha mycket goda möjligheter att fÄ arbete i framtiden.

User participation in the planning process of renewing the yards of existing residential areas was introduced in Sweden in the 1970s. It arose as a solution to many of the problems which became common in the residential areas built within the Swedish million program. The aim with the million program was to build one million homes within ten years. The same year as the million program was completed, in 1975, government subsidies to improve the residential yards were introduced. One of the conditions to get the subsidies was that the residents had to be involved in the planning process.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesĂ€ttning pĂ„verkade lĂ€rare och förskollĂ€rares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig frĂ„n varandra. Slutligen var syftet ocksĂ„ att jĂ€mföra lĂ€rarna och förskollĂ€rarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie pĂ„ ett rektorsomrĂ„de I Östergötland. PĂ„ rektorsomrĂ„det utförde jag en intervju av rektorn, som ocksĂ„ var lönesĂ€ttare, för att fĂ„ veta hur lönesystemet sĂ„g ut samt hur vĂ€l det fungerade ur hennes synvinkel.

The properties of this material has been studied and it was found that there is very little difference in what affect students in there choice of school, studies and career. Boys who choose hairdressing and styling differ more than girls who choose a career in technics. This is a surprising result which we didnÂŽt expect. In researching background material we learned that it should differ more in perspective of gender. We have compiled the material around young people's choices to high school.

FolkhÀlsovetenskapligt program.