FolkhÀlsovetenskapligt program.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

The aim of this thesis was to analyse BARO WOOD AB:s timber measuring and quality sorting and to evaluate the analyse program Stockholmen. The purpose was to get a better understanding for the quality sorting made at BARO WOOD AB today, analyse differences in center board quality from logs with a good quality and logs with a bad quality, suggest new sorting criterias developed from analyses made with Stockholmen and to evaluate the program Stockholmen. All analyses are based on data gathered in a test sawing made at BARO WOOD AB in June and July 2002. The test sawing was made on four different diameter classes and every diameter class consisted out of A or M-grade logs, with a better quality, and B-grade logs with a lesser quality. The logs where sorted out with BARO WOOD AB:s existing quality criterias.

Denna uppsats behandlar frÄgan kring vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med att svenskÀmnet följer samma kursplan pÄ alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lÀrare undervisar pÄ olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskÀmnet pÄ de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkÀter samt lÀrarintervjuer. Min slutsats Àr att oavsett om gymnasiet ska behÄlla systemet dÀr alla program lÀser samma svenskÀmne, eller Àmnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjÀlpa lÀrare att fokusera pÄ innehÄllet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra Ànnu mer att Àmnets innehÄll bör anpassas efter studieinriktning.

AbstractThe aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component ?Work introduction?. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

In this project we have used the theory of analytical mechanics to derive equations of motion for complex mechanical systems in order to study their behaviour over time. Even if the theory provides powerful tools to tackle tough problems which would be very hard to solve by methods of Newtonian mechanics, you are still relatively limited without running any computer simulations. One realises that in a faster rate it will be an incredibly difficult task to find an analytical solution when the degrees of freedom increases. Even if one would succeed to derive the equations, one still has to solve them to get the information of the systems behavior. Of experience one knows that the equations in general are nonlinear and hence must be integrated numericaly.

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete som utfördes under vĂ„ren 2011.Centralt placerat i Uppsala ligger idag ÖsterĂ€ngens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanlĂ€ggning för idrott pĂ„ denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas.Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom Ă€mnet, granskning av omrĂ„det kring ÖsterĂ€ngen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn.Arbetet Ă€r uppdelat i tvĂ„ huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idĂ©n om en inomhusanlĂ€ggning pĂ„ ÖsterĂ€ngens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa Ă€r förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder.Examensarbetet Ă€r gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala dĂ€r Anders Eriksson varit till stor hjĂ€lp..

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver pÄ ena sidan och en databasserver pÄ andra sidan. De anvÀnds för att komma Ät funktioner i en databas med hjÀlp av program skrivna för just den applikationsserver som anvÀnds. PÄ LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle anvÀnder man sig i dagslÀget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan minska kostnaderna för LantmÀteriet genom att sÀtta upp ett mÄl dÀr applikationsservrarna anvÀnds pÄ ett effektivare sÀtt. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat personer inom LantmÀteriet angÄende det nuvarande problemet och tagit reda pÄ hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilken instÀllning lÀrare har till lÀxor pÄ ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge lÀxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att anvÀnda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lÀrare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lÀrarna hade olika syn pÄ lÀxan. En del hade svÄrigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lÀrare som var positivt instÀllda till lÀxor, menade bland annat att de ger förförstÄelse och ansvarstagande.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som gÄr teoretiska program i LuleÄ har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som pÄverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), pÄverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid LuleÄ Gymnasieby.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.