Det hÀr Àr en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras förÀldrars yrken och elevernas syn pÄ sina val av program om de upplever nÄgon orÀttvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever sin situation i ett rÀttviseperspektiv. Den hÀr studien bekrÀftar det nÀmnda sambandet, de flesta elever vÀljer program och vidare studier och arbeten i nivÄ med sina förÀldrar. Detta Àr sÀrskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. PÄ Barn och fritid var det mera blandat.

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilda eleven. MÄnga elever upplever idag att sÄ inte Àr fallet. De senaste Ären har elever som Àr obehöriga att söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet ökat i antal. 1998, dÄ de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte Àr att undersöka möjliga faktorer som pÄverkat ungdomars högstadietid sÄ negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts pÄ personligt och allmÀndidaktiskt bemötande.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ tvÄ gymnasieskolor med vÀldigt olika karaktÀr, en lÄgstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats pÄverkar deras lÀraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lÀrarroll. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrÄn tidigare forskning och teorier, dÀribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lÀrarkulturer och Eva Rhöses forskning kring lÀraridentitet och lÀrarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansÀttning kommer olika utmaningar, vilket beroende pÄ skola, formar lÀrarrollen och lÀraridentiteten Ät olika hÄll. Medan lÀrare pÄ en lÄgstatusskola som en konsekvens av eleverna pÄ skolan skapar en organisk samarbetskultur dÀr deras privata personligheter kommer mer fram upplever lÀrarna pÄ en högstatusskola att deras individuella frihet Àr större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket Ä ena sidan skulle kunna begrÀnsa den individuella utvecklingen, dÄ vÄra identiteter formas utifrÄn kommunikationen med andra, men Ä andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer sjÀlvstÀndig utveckling. I slutdiskussionen pÄpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och vÀlbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansÀttning..

International reading comprehension studies, like PIRLS and PISA, state that the reading comprehension of Swedish students has decreased significantly since 2000. As a consequence, the National Agency of Education has made reading comprehension teaching a prioritised field in terms of further education for teachers. There has also been a change in Lgr 11, the national curriculum for compulsory school, where it is stated that teaching in reading strategies shall be a part of the central content throughout compulsory school. When the pupils reach upper secondary school level, reading comprehension education is no longer a part of the curriculum. Today, students at upper secondary school for individuals with learning disabilities currently share the same curriculum as the ordinary upper secondary school.

Aim and Problem statement The study aimed to investigate views on physical health amongst patients in methadone maintenance program, which is a subject little explored. Previous studies suggest that methadone patients are at risk developing illnesses related to the metabolic syndrome and an unhealthy lifestyle. Methadone also has side effects such as weight gain and irregular levels of glucose. Method This qualitive study included seven interviews with patients in the methadone maintenance program in Uppsala. Qualitive content analyses were performed Findings Content anlyses gave the theme: The view on physical health is a stuggle after normality were ambivalence of lifestyle changes and alienation causes instability in helath.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framÄtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhÄllande till elevernas framtida lÀrande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehÄllsmÀssig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmÀrksammat att IUP Àr mer tillbakablickande och nulÀgesbeskrivande Àn framÄtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger pÄ eleven och förÀldrarna. Resultatet av vÄr undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte Àr tillbakablickande och nulÀgesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framÄt i tiden.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Today more effective computer programs are in use, regarding design of geotechnicalconstructions. There is a risk that the theoretical background of the computerprograms, its limitations and the signification of the choice of soil parameter isforgotten when the computer programs become more user-friendly.This Master thesis deals with simulation and analysis regarding three computerprograms, FEM-design, with the addition Raft, Plaxis and BE-slab. Comparisons aremade for settlement and maximum moment in a concrete-plate. FEM-design is a threedimensional FEM-program, foremost created for design engineers. Plaxis is a twodimensional FEM-program, intended for geotechnical engineers while BE-Slab is aBoundary elements program in two dimensions that is mainly used by designengineers.

Today more effective computer programs are in use, regarding design of geotechnicalconstructions. There is a risk that the theoretical background of the computerprograms, its limitations and the signification of the choice of soil parameter isforgotten when the computer programs become more user-friendly.This Master thesis deals with simulation and analysis regarding three computerprograms, FEM-design, with the addition Raft, Plaxis and BE-slab. Comparisons aremade for settlement and maximum moment in a concrete-plate. FEM-design is a threedimensional FEM-program, foremost created for design engineers. Plaxis is a twodimensional FEM-program, intended for geotechnical engineers while BE-Slab is aBoundary elements program in two dimensions that is mainly used by designengineers.

Today more effective computer programs are in use, regarding design of geotechnicalconstructions. There is a risk that the theoretical background of the computerprograms, its limitations and the signification of the choice of soil parameter isforgotten when the computer programs become more user-friendly.This Master thesis deals with simulation and analysis regarding three computerprograms, FEM-design, with the addition Raft, Plaxis and BE-slab. Comparisons aremade for settlement and maximum moment in a concrete-plate. FEM-design is a threedimensional FEM-program, foremost created for design engineers. Plaxis is a twodimensional FEM-program, intended for geotechnical engineers while BE-Slab is aBoundary elements program in two dimensions that is mainly used by designengineers.

Enligt Skolverket ska lÀrare anvÀnda sig av grupparbeten i bÄde undervisning och som bedömningssituation eftersom elever Àr olika. Vissa presterar bÀttre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit Ànnu tydligare att lÀrare mÄste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i Ärskurs 1. För att undersöka hur lÀrare ser pÄ de svÄrigheter och utmaningar som finns vid ett sÄdant moment genomfördes intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.