Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlÀgger elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar samt vad som kartlÀggs och hur pedagogerna anvÀnder och utvÀrderar informationen. Arbetet innehÄller en översikt av kartlÀggningsmaterial som Àr speciellt anpassade till elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. Med hjÀlp av intervjuer undersöks vilka kartlÀggningsmaterial som anvÀnds i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna anvÀnder nulÀgesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartlÀggning och inte de anpassade kartlÀggningsmaterialen. Nyckelord: kartlÀggning, tidig utvecklingsnivÄ, flera funktionsnedsÀttningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar pÄ studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av bÄda könen. Deltagarna var 105, varav 59 frÄn de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var frÄn de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkÀter skapades som innehöll 42 frÄgor varefter 10 variabler skapades av dessa och en frÄga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna pÄ de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvÀr och de ansÄg sig ha för höga krav pÄ sig sjÀlva.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett program och en databas för hantering av datatĂ€nkt att anvĂ€ndas pĂ„ ett möbelföretag, Horreds Möbel AB. Med en kravspecifikation somutgĂ„ngspunkt och med hjĂ€lp av ett utvecklingsverktyg, UML (Unified Modeling Language)har en mall för programmets utseende arbetats fram. Ur denna mall formas de funktionerprogrammet behöver och hur de rent teoretiskt ser ut. Även vilka objekt, klasser och andraviktiga komponenter som programmet kommer att ha, formas pĂ„ samma sĂ€tt.Med hjĂ€lp av tvĂ„ program, MS SQL 2000 och JBuilder2005, och det UML genererat, har endatabas och ett program formats. Dessa kommunicerar med varandra för att hantera data förolika syften.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och fÄ en fördjupad förstÄelse i hur musikundervisning i klass pÄ gymnasiets musikestetiska program kan bidra till ett ökat sjÀlvförtroende och dess betydelse för lÀrandet hos den enskilde eleven. FrÄgestÀllningarna har frÀmst fokuserat pÄ begreppet sjÀlvförtroende, hur det ses pÄ av olika lÀrare samt hur de förhÄller sig till detta i sin undervisning. Vidare ville vi undersöka huruvida ett negativt sjÀlvförtroende pÄverkar elevens prestationer inom klassundervisningssammanhang pÄ gymnasiets musikestetiska program samt om det finns verktyg som lÀrarna anvÀnder sig av för att öka elevernas sjÀlvförtroende. Studien genomfördes i form av fyra stycken kvalitativa intervjuer med verksamma musiklÀrare inom gymnasiets musikestetiska program. Vi har bland annat kommit fram till att de intervjuade inte kÀnner till nÄgon specifik forskningsteoretiskt förankrad metodik, men har dock alla utvecklat egna sÀtt för att bibehÄlla eller stÀrka sina elevers sjÀlvförtroende inom klassundervisning i musik..

Företag kan anvÀnda sig av balanserade styrkort för att fÄ ner organisationens övergripande mÄl i mindre delar. En fördel med det Àr att de anstÀllda blir mer involverade och motiverade till att göra ett bra arbete. Styrkortet bestÄr av flera styrtal som mÀter olika prestationer. Sie-mens Industrial Turbomachinery AB, Àven kallat SIT AB, anvÀnder sig av balanserade styrkort och har Àven ett antal styrtal pÄ individnivÄ pÄ avdelningen MIP. I dagslÀget Àr inte de styrtalen tillförlitliga och dÀrför fick vi i uppdrag av SIT AB att undersöka hur arbetet med individuella styrtal kan förbÀttras.Syftet med studien Àr att beskriva hur MIP, en av de strategiska inköpsavdelningarna pÄ SIT AB, arbetar med individuella styrtal idag, identifiera deras problem med individuella styrtal samt att utveckla lösningar till problemen.Vi har pratat med anstÀllda pÄ en av SIT AB:s strategiska inköpsavdelningar, fÄtt skriftlig dokumentation tilldelade samt hittat relevanta teorier och det Àr de kÀllorna som har utgjort grunden för vÄrt examensarbete.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Detta examensarbete utfördes pÄ IDA (Institutionen för datavetenskap) vid Linköpings universitet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla ett program som skulle skapa förutsÀttningar för generativ konst med hjÀlp av MyPaint som Àr ett digitalt rit/mÄlarverktyg. Metoden gick ut pÄ att registrera vad anvÀndaren skapat för komponenter, dvs. musinteraktioner och kortkommandon, och dÀrefter anvÀnda dem algoritmiskt.Examensarbetet resulterades i ett program (SharpArt), som fÄngar musinteraktioner samt simulerar tangentbordstryckningar (kortkommandon) frÄn och till Mypaint, vilket i sin tur skapar komponenter som anvÀnds algoritmiskt. Programmet kan Àven positionera objektet pÄ canvasen enligt det önskade koordinatvÀrdet..

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frÄgor som vi har stÀllt oss Àr hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga inför upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tar hÀnsyn till barnens IUP nÀr de planerar verksamheten.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuat sex pedagoger frÄn tre olika kommuner. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat utifrÄn vÄra intervjufrÄgor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar pÄ ett liknande sÀtt nÀr de upprÀttar IUP. De samtalsunderlag som de anvÀnder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill sÀga att belysa barnets utveckling och lÀrande. Pedagogerna ser förÀldrarnas synpunkter som en viktig del i upprÀttandet av barnets IUP.

In Swedish school library research, the role of the school library has seldom been studied in a subject-specific context. When it has been, the subject has usually been a theoretical subject such as Swedish or Social studies. The purpose of this master's thesis is to study what role or roles the school library can play in a different context, in the program-specific subjects at a trade oriented program in the Swedish upper secondary school, and to determine what factors affect the possibility for the school library to play a role in such a context. The Food Programme was selected as the specific program to be studied. In this program, the students learn a trade, in this case bakery, and the teaching in the program-specific subjects can be expected to be practical in nature.

  ABSTRACTThere is a limited possibility for many of the concert-goers to go behind the stage and follow the work process with putting together a program for the concert season in a concert institution. The purpose of this study is to describe a concert institution's work with developing a concert program for each season. This is done through a presentation of the factors affecting the work. This is a descriptive essay and a case study of the Malmö Symphony Orchestra. Interviews have been made with people directly involved in the work or affected by the outcome of the work process.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.