Background: Sleep-disturbances in persons with AlzheimerÂŽs disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare.Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy.Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, depression and quality of life in persons with AlzheimerÂŽs disease living at home.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som Àr till för arbetslösa ungdomar i en kommun i SkÄne. Programmet jobbar pÄ olika sÀtt med att fÄ de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program pÄverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet sÄg pÄ arbetslöshet. Jag utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar i min studie; Hur pÄverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har sjÀlvförtroendet och sjÀlvkÀnslan hos deltagarna pÄverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig frÄn programmet? För att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trÀdgÄrdsrelaterade program inom kriminalvÄrd kan vara utformade och hur dessa program pÄverkar de intagna. Studien Àr designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberÀttelser frÄn intagna och personal pÄ fÀngelser. I resultatet framkom att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsÀttning. Erfarenheter frÄn personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan gynna de intagna. HÀlsoeffekter som framkom var bland annat bÀttre samarbetsförmÄga, ökad socialisering och minskad stress.

Kostnaderna för att bygga idag Àr höga och det krÀvs att byggbranschen effektiviseras för att sÀnka dessa. I takt med sökandet efter stÀndig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man pÄ 25 Är gÄtt frÄn att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i tvÄ dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program frÄn Autodesk. Nu finns program som Àr objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar pÄ studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av bÄda könen. Deltagarna var 105, varav 59 frÄn de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var frÄn de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkÀter skapades som innehöll 42 frÄgor varefter 10 variabler skapades av dessa och en frÄga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna pÄ de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvÀr och de ansÄg sig ha för höga krav pÄ sig sjÀlva.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlÀgger elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar samt vad som kartlÀggs och hur pedagogerna anvÀnder och utvÀrderar informationen. Arbetet innehÄller en översikt av kartlÀggningsmaterial som Àr speciellt anpassade till elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. Med hjÀlp av intervjuer undersöks vilka kartlÀggningsmaterial som anvÀnds i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna anvÀnder nulÀgesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartlÀggning och inte de anpassade kartlÀggningsmaterialen. Nyckelord: kartlÀggning, tidig utvecklingsnivÄ, flera funktionsnedsÀttningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett program och en databas för hantering av datatĂ€nkt att anvĂ€ndas pĂ„ ett möbelföretag, Horreds Möbel AB. Med en kravspecifikation somutgĂ„ngspunkt och med hjĂ€lp av ett utvecklingsverktyg, UML (Unified Modeling Language)har en mall för programmets utseende arbetats fram. Ur denna mall formas de funktionerprogrammet behöver och hur de rent teoretiskt ser ut. Även vilka objekt, klasser och andraviktiga komponenter som programmet kommer att ha, formas pĂ„ samma sĂ€tt.Med hjĂ€lp av tvĂ„ program, MS SQL 2000 och JBuilder2005, och det UML genererat, har endatabas och ett program formats. Dessa kommunicerar med varandra för att hantera data förolika syften.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och fÄ en fördjupad förstÄelse i hur musikundervisning i klass pÄ gymnasiets musikestetiska program kan bidra till ett ökat sjÀlvförtroende och dess betydelse för lÀrandet hos den enskilde eleven. FrÄgestÀllningarna har frÀmst fokuserat pÄ begreppet sjÀlvförtroende, hur det ses pÄ av olika lÀrare samt hur de förhÄller sig till detta i sin undervisning. Vidare ville vi undersöka huruvida ett negativt sjÀlvförtroende pÄverkar elevens prestationer inom klassundervisningssammanhang pÄ gymnasiets musikestetiska program samt om det finns verktyg som lÀrarna anvÀnder sig av för att öka elevernas sjÀlvförtroende. Studien genomfördes i form av fyra stycken kvalitativa intervjuer med verksamma musiklÀrare inom gymnasiets musikestetiska program. Vi har bland annat kommit fram till att de intervjuade inte kÀnner till nÄgon specifik forskningsteoretiskt förankrad metodik, men har dock alla utvecklat egna sÀtt för att bibehÄlla eller stÀrka sina elevers sjÀlvförtroende inom klassundervisning i musik..

Företag kan anvÀnda sig av balanserade styrkort för att fÄ ner organisationens övergripande mÄl i mindre delar. En fördel med det Àr att de anstÀllda blir mer involverade och motiverade till att göra ett bra arbete. Styrkortet bestÄr av flera styrtal som mÀter olika prestationer. Sie-mens Industrial Turbomachinery AB, Àven kallat SIT AB, anvÀnder sig av balanserade styrkort och har Àven ett antal styrtal pÄ individnivÄ pÄ avdelningen MIP. I dagslÀget Àr inte de styrtalen tillförlitliga och dÀrför fick vi i uppdrag av SIT AB att undersöka hur arbetet med individuella styrtal kan förbÀttras.Syftet med studien Àr att beskriva hur MIP, en av de strategiska inköpsavdelningarna pÄ SIT AB, arbetar med individuella styrtal idag, identifiera deras problem med individuella styrtal samt att utveckla lösningar till problemen.Vi har pratat med anstÀllda pÄ en av SIT AB:s strategiska inköpsavdelningar, fÄtt skriftlig dokumentation tilldelade samt hittat relevanta teorier och det Àr de kÀllorna som har utgjort grunden för vÄrt examensarbete.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Detta examensarbete utfördes pÄ IDA (Institutionen för datavetenskap) vid Linköpings universitet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla ett program som skulle skapa förutsÀttningar för generativ konst med hjÀlp av MyPaint som Àr ett digitalt rit/mÄlarverktyg. Metoden gick ut pÄ att registrera vad anvÀndaren skapat för komponenter, dvs. musinteraktioner och kortkommandon, och dÀrefter anvÀnda dem algoritmiskt.Examensarbetet resulterades i ett program (SharpArt), som fÄngar musinteraktioner samt simulerar tangentbordstryckningar (kortkommandon) frÄn och till Mypaint, vilket i sin tur skapar komponenter som anvÀnds algoritmiskt. Programmet kan Àven positionera objektet pÄ canvasen enligt det önskade koordinatvÀrdet..