The aim of this thesis is benchmarking of the program, based on dynamic programming, that earlier was written to imitate the production planning at TSS.This thesis starts with a chapter about the construction of the DP-program, a shorter description of one and each of the program parts and also a list over the in- and output data in each program part. The DP-program consists of six linked MATLAB-files that together produce an optimized production plan for the different planning groups at TSS. The program reads in and reformat the given data and optimize the production of the articles in one group. Finally it compounds all article production plans and give us a production alternative.After running the program with new data the result shows, resembling with previous results, that TSS could be able to make some distinct cost-savings. According to the program, a 50 % decrease of TSS production costs is possible. .

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svÄrareatt fÄ ett jobb. LÀsÄret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som Àr obehörig Àr Individuella programmet ett alternativ, dÀr elever under ettÄr kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som gÄr ett Är pÄ det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar pÄ ett nationellt program i högre grad Àn andra, görstudieavbrott.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergÄng frÄn ett individuellt program pÄ gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod dÀr fyra elever i Äldern 16-19 Är har intervjuats. VÄrt intresse fÄngades under en praktikperiod pÄ en skola dÀr mÄnga av eleverna pÄ IV lÀste upp betygen och sökte in pÄ ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna Àr att en inre motivation och ett mÄl spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Gymnasieelevers hÀlsa har under de senaste Ären varit ett centralt diskussionsÀmne. Ungdomar upplever att skolan Àr en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett vÀxande program Àr individuella gymnasieprogrammet (IV) dÀr 11 % av eleverna som slutar grundskolan gÄr eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien Àr att undersöka IV elevers stresstÄlighet i relation till skolans ansvar att tillhandahÄlla ett gott skolklimat. FrÄgeformulÀret "KÀnsla av sammanhang" (KASAM) som mÀter individens förmÄga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet anvÀndes.

Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

The purpose of this study is to examine the view of knowledge and the view of learner which are prominent in the ministry memorandum Specific programs and access to vocational programs (U2009/5552/G) and thereby understand the potential impact of the new transformation of the current individual program and what it brings to the students who do not achieve the objectives in grade 9. We have used a qualitative text analysis method. The background to the study describes in particular today's individual program, view of knowledge and view of learner. The result shows that the most prominent in the memorandum is that knowledge is divided into theory and practice, that individualization is the focus and the text shows freedom for interpretation..

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB.Det handlar om elkvalitet och de centrala delarna Àr: planeringsnivÄer, fördelningav emissionsnivÄer samt Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet.Resultatet Àr ett program för berÀkning av bland annat flimmer och transmissionsförluster.Förslag och förklaringar till hur och varför kunders effektvariationerbör mÀtas, för att utreda elkvalitetsproblem presenteras. SynpunkterpÄ hur Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet fungerar i praktiken,förslag ges pÄ en strategi för kartlÀggning av elkvaliteten i olika nÀtavsnitt.Ett program för fördelning av individuella störnivÄer har tagits fram..

Det individuella bemötandet av eleverna har förÀndrats över tid frÄn ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trÀdde i kraft i januari 2006 Àr ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i nÄgra svenska grundskolor. Genom att anvÀnda en kvalitativ metod i vÄr studie har vi utifrÄn intervjuer tagit del av fem rektorers syn pÄ den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen dÄ de ansÄg att den bidrar till att skolan tolkar lÀroplanen pÄ ett korrekt sÀtt.