Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever pÄ ett individuellt program att kÀnna sig inkluderade med god sjÀlvbild och Àven studera deras tankar kring inkludering och sjÀlvbild i skolan. Jag vill ocksÄ undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig sjÀlva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande sjÀlvbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgÄngspunkt i mÄlet om en skola för alla.Med hjÀlp av intervjuer ville jag se hur 25 elever pÄ det individuella programmet tÀnker kring sjÀlvbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna anser att avsaknaden av betyg Àr det som pÄverkar sjÀlvbilden mest negativt i skolan. LÀrarens roll som den som ser, anpassar och hjÀlper eleven betraktas som viktigt utifrÄn att fÄ en god sjÀlvbild i skolan och anses viktigare Àn att ha kompisar i gruppen. Tendensen Àr ocksÄ att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de Àmnen dÀr de inte nÄdde betyg under Är 9.

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvÀrdering (IFAU) har följt upp och utvÀrderat det svenska friÄrsförsöket. Jag undersöker om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friÄrsförsöket stÀmmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har Àven studerat hur implementeringsprocessen av friÄrsförsöket har gÄtt till.

De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Piratkopiering Àr vÀldigt vanligt nu för tiden, eftersom det Àr lÀtt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det förekommer anvÀndande av piratkopierade program bland studenter pÄ Karlstad universitet. Om det gör det, vad Àr anledningarna och hur ser de sjÀlva pÄ sitt anvÀndande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrÀttsligt skyddat material, som film eller musik. Studien Àr en icke-slumpmÀssig statistisk undersökning.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

With an attractive trainee program company?s today hope to attract young devoted people. In the frame of a trainee program, there has been a special focus on a formal mentorship in an effort to develop characteristics with the mentor and protégé. Therefore this study discusses the subject mentorship in trainee programs. Which characteristics are affected with the mentor and protégé during a mentor relationship in a trainee program? The aim of the study is to create an awareness and knowledge of the mentor and the protégés understanding of which characteristics are affected in a mentorship relation after a completed trainee program.

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.

The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade.The results show that the development program is splendid, it doesn?t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a.

Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.

The concept of leadership development plays an important role within the modern organization. As a result of the increasing interest in developing leadership competencies, investments in leadership development programs are becoming a common part of business strategies. However, the return on those investments is seldom evaluated. The reason for this is considered to be the complexity created by the many factors that influence leadership but have no relation to the program. This is a case study based on interviews with participants from a one-year leadership development program that was carried out at AB Previa.

The aim with this study was to describe how the board members of athletic clubs view and value their youth program. A qualitative approach was used in form of interviews. The interviews were made face to face as well as being taped, this to facilitate the analysis. When the board members viewed their youth program to be in alignment with the overall club philosophy there was a discrepancy between their views and the ?de facto? conditions of the youth program.

In this master thesis, I investigate four Public LibrarysÂŽ program activities. The purpose is to explore what the library program activities contribute to as a part of a well functioning democracy. The theoretical points, I have brought from political science. I assume three different ideals of democracy; electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy. All have different views on what can be characterized by a well-functioning democracy.My empirical material consists of library program guides, the librariesÂŽ target documents and interviews with staff at the libraries who work with or have overall responsibility for program activities in their respective libraries.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever pÄ individuella programmet ser pÄ studievÀgledaren och den studievÀgledningen de fÄr pÄ skolan. Jag har Àven valt att undersöka hur studievÀgledarna arbetar med eleverna och se om det krÀvs specifika kunskaper frÄn dem nÀr de arbetar pÄ individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren pÄ de frÄgor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn pÄ studievÀgledaren pÄ individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievÀgledaren och eleverna fick mig att förstÄ att det finns mycket att skriva om nÀr det gÀller elever pÄ individuella programmet. För att fÄ svar pÄ mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod.