This study examines the way Swedish students in Upper Secondary School respond to two excerpts from a classic Swedish novel. The paper?s aim is both to give an overview over some of the theoretical concepts concerning the field of reader-response criticism, and to describe and analyse what the students experience in their first meeting with an older text. The background to my interest is the many studies showing that young readers regard reading of fiction in school as boring. By using the method of written reading responses I want to contribute to a deeper understanding of how an older text can be received, understood and engage its readers.

Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sin åsikt och samtidigt så svårt att faktiskt göra sin röst hörd som det är idag. För att nå ut med sin åsikt måste man uttrycka sig på rätt sätt och i rätt forum. Den här uppsatsen granskar hur man kan påverka en samhällsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnå en förändring som kommer från publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att påverka jämställdhet inom svenskt näringsliv. Analysen åskådliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jämställt näringsliv med utgångspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

Det tycks finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende. Syftet var att studera om det fanns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende hos gymnasieelever. Dessutom har ett flertal undersökningar visat på ett högre spänningssökarbeteende hos pojkar än hos flickor, vilket också undersöktes. Undersökningsmetoden bestod av test för läs- och skrivsvårigheter samt självskattningsformulär för spänningssökarbeteende. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i spänningssökarbeteende mellan de gymnasieelever som antagits ha dyslexi och de utan dyslexi.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Syftet med denna studie är att analytiskt granska och undersöka de legala aspekter som uppstått i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques står i fokus. Genom att använda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen är förenlig med internationell rätt för att fastställa praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnå en juridisk kodifiering internationellt och på sätt bringa ett paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen påvisar att praktikerna ej är förenliga med internationell rätt och strider mot regleringar inom både den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Slutsatsen är att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnå någon juridisk kodifiering internationellt och således ej heller bringa något paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen..

According to the curriculum Sweden?s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children?s participation in the classroom.

The purpose of this study is to examine if, how and why history teachers work with local history projects in education. The results will be analyzed based on a theory of the uses of history. I also investigate, through group interwiews with students, if and how students? historical consciousness may develop through teaching about local history. The result is a variation map of teachers? different uses of history and how students historical consciousness can manifest itself.The results of the study shows that all the teachers interviewed uses local history projects in education.

Utgångspunkten i detta arbete är vårt intresse för hur elever uppnår förståelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det är viktigt med denna koppling? I vårt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgång, problemlösning, demonstration samt laboration, här har vi skrivit momenten i ordningen, från det mest abstrakta till det mest konkreta. Vårt syfte är att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen när det gäller att alla elever ska kunna uppnå förståelse. Vi har valt att utforma en elevenkät med ett antal frågor kring fysikundervisning och bl.a.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka kartlägga vad Mercedes-Benz argumenterar för genom sin tidning Mercedes-Benz Magazine och till vilken publik de då vänder sig till. Frågeställningarna har varit: 1.Vilken tes eller teser driver Mercedes-Benz Magazine? 2.Vad kan Mercedes-Benz retoriska val innebära då det gäller identifikation och åtskillnad? För att kunna besvara frågorna har de topiker och premisser Mercedes-Benz Magazine nyttjar i sin argumentation studerats. De teoretiska utgångspunkterna har varit ethos och identifikation.  Studien föreslog att de övergripande teserna i Mercedes-Benz Magazine var: 1). Merceeds-Benz bygger exklusiva, eleganta och snygga bilar.

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord.

In this essay I want to investigate how the poodle strategy affects a person?s credibility when he or she uses it. The poodle strategy is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It?s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one?s reputation either as a private person or as an official.The essay?s research questions are:How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?To which extent can the Stasis theory and Benoit?s theory on Apologia be connected to the strategy?Does the strategy affect the user?s credibility?To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have ?done a poodle? have been analyzed.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst..