Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 Gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

H2O är en mycket speciell liten molekyl, som har en väldigt viktig funktion för livet på vår planet. Jordens yta består till 73% av vatten, varav 3% är sötvatten. 79% av allt sötvatten är bundet i glaciärer och isflak. Därför är det viktigt att allt det tillgängliga vattnet är aven god kvalitet. Därför är min stora fråga: vad är vattenkvalitet.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande.

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt attmålen uppnås. Några av de målen är: ?Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga Gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos Gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser Gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal Gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Svenska 1 arbetar med betygssättning och bedömning av elever med hörselnedsättningar, både i vanliga skolor såväl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar även upp undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillämpas och/eller om lärare istället anpassar undervisningen under kursens gång. Studien lyfter även skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssättning och tillämpning av pysparagrafen.Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men då fokus är riktat mot specialpedagogiska frågor om hur man bedömer och betygssätter elever med funktionsnedsättningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har därmed valts som studiens teoretiska ram.Metod: Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå förändringar och förbättringar förungdomsboendet. Såväl socialt som studie- och miljömässigt. Och dessutom titta på alternativtill billigare byggnationer så att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istället. Denna undersökning görs för attLulebo ska få en bättre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:? På vilket sätt upplever Gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?? Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?? Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.MetodDen metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.ResultatI relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet.

Syfte: Skolan och provet har länge präglats av en summativ diskurs och i dagsläget ökar användningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare åldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bättre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhållningssätt. Syftet med denna studie, som utförts på en grupp Gymnasieelever i ämnet historia, var därför att undersöka om elevers förståelse för formativ bedömning kan öka genom att använda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjälplig vid lärares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus läggs på tidigare forskning om lärares försök att utveckla ett formativt förhållningssätt i sin egen praktik.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:? Hur beskriver Gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?? Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 Gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem Gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.

Abstrakt Furtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn?t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på.