Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa?MetodEn kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).ResultatElever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG.

Organdonation och transplantation ? ett ämne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas. I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 Gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka Gymnasieelevers uppfattning om på lärarkompetens i ämnet idrott och hälsa. Vår frågeställning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottsläraren anser Gymnasieeleverna vara primära för att denne skall vara en bra lärare? Delkompetenserna som vi då avser är pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 76 Gymnasieelever. Elever som alla går på samhällsvetenskapsprogrammet år 3 på skolor i Stockholmsområdet.

Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare år fått allt mer uppmärksamhet. Idag är de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa långsiktig tillväxt i Sverige. Svårigheterna i att mäta entreprenörskap har dock gjort att forskare först på senare år har börjat intressera sig för ämnet.Vad som kännetecknar entreprenören och vilka skillnaderna är mot en företagare har visat sig vara viktiga frågor inom detta område. Ytterligare en väsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda på om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsättningar måste finnas med från födseln. Det föreligger skilda meningar i frågan huruvida det går att utbilda i entreprenörskap eller inte.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två Gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka den aeroba fysiska aktivitetsnivån hos gymnasieungdomar på Bygg- och anläggningsprogrammet under skoldagar som innehöll teorilektioner, praktiska lektioner, idrottslektioner och raster. Frågan som ställdes var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut under teorilektioner, praktiska lektioner och lektioner i idrott och hälsa samt under raster hos Gymnasieelever på Bygg- och anläggningsprogrammet.MetodI studien deltog 9 pojkar i åldern 16 år, längd 174-192cm och vikt 51-91kg. Den test som genomförts är 5 Minuters Pyramid Test (5MPT) och registrering av aerob fysisk belastning gjordes med hjärtfrekvensmätningar. 5MPT är ett skytteltest som är fem minuter långt, där försökspersonen tar sig fram och tillbaka mellan två stolpar och så snabbt som möjligt passerarfram och tillbaka över en vertikal pyramidformad trappramp (sträcka 5,5 meter). Antalet vändor, skattad ansträngning samt hjärtfrekvens (HF) registrerades.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många Gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer.

Det övergripande syftet med studien var att studera hur Gymnasieelever kan uppfatta innebörden av begreppet våldtäkt. Avsikten var även att undersöka hur denna uppfattning förhöll sig till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Utgångspunkten för arbetet var Stina Jeffners doktorsavhandling, ?Liksom våldtäkt, typ? från 1998, där Jeffner intervjuade skolelever om deras förståelse för våldtäkt.Den valda metoden för arbetet var kvalitativa intervjuer. Jag ville ha möjlighet att föra en dialog med mina intervjudeltagare, och ansåg att den metoden var bäst lämpad för detta.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två Gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om Gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland Gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring Gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande.

SammanfattningBehovet av varierande transportsätt är en fråga som aktualiserats i och med den ökade bilanvändningen som resulterat i en ökad miljöpåverkan. Studien riktar in sig på centralorten Gävle, i Gävle kommun. Gävle ligger ca 20 mil norr om Stockholm, med ett avstånd under 5 km till samtliga förorter via cykelvägnätet. I kommunen bor strax under 100,000 invånare, och ökar kontinuerligt vilket leder till förhöjd miljöpåverkan på grund av ökad biltrafik. Trängsel, utsläpp och parkeringsbrist är andra problem som skapar ytterligare behov av förbättrade förutsättningar för andra trafikslag.Transportfrågan påverkar alla i samhället och städer bör utformas för att tillfredsställa både miljön och befolkningens behov.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 Gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?MetodEn kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa.

SyfteSyftet med studien var att undersöka på vilka sätt två Gymnasieelever, som är i matematiksvårigheter och går på byggprogrammet, använder den matematik de lär i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgår man från att människor lär sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lärprocessen använder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhället. Dessa verktyg är skapade av samhället, och de medierar vardagen för användaren. Ett centralt verktyg är språk, och med det kommunikation.MetodStudien är etnografiskt inspirerad.