Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets Gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier..

Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland Gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland Gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna?Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland Gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda på kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag ville ta reda på om kommunikationen inverkar positivt på elevers matematikförståelse dvs. gör att de klarar kurserna bättre. Eftersom jag arbetar med elever på gymnasiet har fokus varit på Gymnasieelever. För att få svar på min fråga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförståelse.

Bakgrund: Sjukvården är i ständigt behov av blod och bloddonation har under senaste åren minskat. En viktig uppgift för blodcentraler är att rekrytera nya blodgivare. Forskning på Gymnasieelevers inställning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka Gymnasieelevers inställning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska också utredas.

Vårt huvudsakliga syfte är att söka kunskap om och fördjupa förståelsen för hur Gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgång. Vår konkreta frågeställning är att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet från lärare genom en kvalitativ intervjustudie där 4 Gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan läggas upp. Vårt resultat pekar på att det är nödvändigt att ta hänsyn till den enskilda Aspergers elevens behov.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland Gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever Gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos Gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av Gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden.

Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således Gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta Gymnasieelever intervjuats.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur Gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete.

Den här uppsatsen behandlar de så kallade Catalantalen, vilket är en talföljd som används inom många olika tillämpningsområden. Tanken är att läsaren först ska få en introduktion/repetition inom de delar av kombinatoriken som är nödvändiga för att sedan kunna förstå Catalantalen och dess användning. Uppsatsen är främst skriven för Gymnasieelever som vill fördjupa sig inom kombinatoriken men kan även passa universitetsstuderande inom matematik.Uppsatsen kan kanske även fungera som ett stöd till att förse intresserade elever med ytterligare material och utmaningar. .

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför Gymnasieelever. Denna spännande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att såväl tensoralgebra som spinoralgebraingår i den som delalgebror. Detta innebär att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlänkande teori med vilken eleverskulle kunna få en mer syntetiserad förståelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgängligt för Gymnasieelever framställdesdet på ett humoristiskt vis, med en familjär ton, mycket oliktraditionella läromedel. Denna framställning testades på ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter Gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta Gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter Gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

En undersökning av vad Gymnasieelever finner mest respektive minst intressant inom religionskunskap A.

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera Gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkät till fyra olika program på en gymnasieskola kunde skillnader och likheter påvisas mellan dessa. Resultat som enkätundersökningen visar är till exempel att förekomsten av mobbning var som störst på ett studieförberedande program och som minst på ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat är att elever på ett kvinnligt dominerat program är mer benägna att ingripa vid mobbningssituationer jämfört med elever på ett manligt dominerat program..

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför Gymnasieelever. Denna spännande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att såväl tensoralgebra som spinoralgebraingår i den som delalgebror. Detta innebär att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlänkande teori med vilken eleverskulle kunna få en mer syntetiserad förståelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgängligt för Gymnasieelever framställdesdet på ett humoristiskt vis, med en familjär ton, mycket oliktraditionella läromedel. Denna framställning testades på ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att Gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen Gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi.