Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benÀgenhet att utsÀtta andra för mobbning pÄ gymnasiet Àn pÄ högstadiet till skillnad frÄn T. R.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  pÄ grund av  energi-  och fettmÀngden  samt tillgÄngen till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74  gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka historiemedvetande och förestÀllningar om genus hos skÄnska gymnasieelever. Vilka förestÀllningar har eleverna om kvinnor och mÀn dÄ, nu och sen? Spelar elevernas kön nÄgon roll för hur de uppfattar mÀns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad sÀger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat Àr svar frÄn SkÄneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat pÄ en frÄga som gÀller kvinnors stÀllning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjÀlp av en tolkningsmall har vi försökt fÄnga vilka förestÀllningar om kvinnors och mÀns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och mÀnniskors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Ortorexia Nervosa (ON) Ă€r ett sĂ€llsynt förekommande Ă€mne inom dagens forskning. ON behandlar en besatthet av en viss typ av livsmedel som senare leder till social isolering. Studien genomfördes med syfte att undersöka om ON förekommer bland gymnasieelever, om bassjĂ€lvkĂ€nsla och förvĂ€rvad sjĂ€lvkĂ€nsla, vetskap om sitt eget BMI samt kön Ă€r kopplat till fenomenet. Undersökningen genomfördes med enkĂ€ter som mĂ€tte graden av ON samt sjĂ€lvkĂ€nsla. Åttiofem gymnasieelever svarade pĂ„ enkĂ€terna.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet pÄ identitetsskapande, som ingÄr i Lpf 94 kan kopplas till romanlÀsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktÀrer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fÄtt lÀsa en roman och sedan vid tre olika tillfÀllen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktÀr ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktÀrer som verkliga mÀnniskor. Eleverna relaterar Àven sina egna liv till romankaraktÀrerna, sÀrskilt om Äldern överensstÀmmer. FamiljeförhÄllanden framstÄr som viktiga för elevernas egna identiteter.

Globalt sett Àr huvudvÀrk ett stort hÀlsoproblem bland skolungdomar och huvudvÀrk Àr den vanligaste orsaken till besök hos skolsköterskan. Stress Àr en av de vanligaste bakomliggande faktorerna och huvudvÀrk behandlas vanligtvis med receptfria lÀkemedel. Behandlingsmetoder utöver lÀkemedel Àr exempelvis avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga förekomsten av huvudvÀrk bland gymnasieelever i Ärskurs tre och hur de pÄverkas i skolan, samt hur de hanterar huvudvÀrken och vilka kunskaper de har kring behandling av huvudvÀrk. Deltagarna i studien var gymnasieelever i Ärskurs tre.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevernas algebraiska svÄrigheter som de nÀr de arbetar med algebraiska uttryck, samt att undersöka deras förstÄelse kring algebraiska bokstavssymboler. För att fÄ svar pÄ detta fick 105 gymnasieelever, som lÀser Matematik A eller Matematik 1c, göra ett skriftlig algebratest. Resultaten visar att eleverna har svÄrigheter och uppvisar olika förstÄelse för de algebraiska bokstavssymbolerna, sÄsom tolkning av bokstavssymboler i uttrycket och hantering av operationer för olika bokstÀver som förekommer i ett uttryck. Detta kan exempelvis bero pÄ om eleverna hanterar symbolerna som process eller som objekt. Slutsatsen Àr att lÀrarna mÄste visa skillnaderna bokstavssymbolerna i olika sammanhang sÄsom bokstavssymboler som okÀnd tal och som generellt tal för elever och tydliggöra betydelsen av bokstavsymbolerna som kommer i kontexten genom att peka pÄ deras olika betydelser..

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhÄlla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgÄr frÄn Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens pÄverkan pÄ sjÀlvuppfattning och sjÀlvkÀnsla och diagnosens roll i stigmatisering och stÀmpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhÄllningssÀtt. Den empiriska delen bestÄr av en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar pÄ hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhÄller sig till sina diagnoser.

Att kunna lÀsa och skriva Àr en frÄga om demokrati. Utan information kan ingen mÀnniska kÀnna sig delaktig i dagens informativa samhÀlle. Det Àr lika sjÀlvklart som att det utan anpassade lÀroböcker kan vara svÄrt att kÀnna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning Àr det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen sÀger att alla elever efter Ärskurs nio ska "kunna lÀsa till Äldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förstÄelse".Syftet med C-uppsatsen Àr att undersöka en anpassad lÀrobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Syftet med denna studie var att se nĂ€rmare pĂ„ gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever pĂ„ det naturvetenskapliga programmet pĂ„ en mindre ort i Sverige. Resultatet visade pĂ„ att alla dessa elever ville lĂ€sa vidare efter gymnasiet, men enbart tvĂ„ kunde tĂ€nka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestĂ€mt sig för nĂ„gon annan utbildning eller blivit avskrĂ€ckta frĂ„n att lĂ€sa kemi pĂ„ grund av sĂ€ttet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja lĂ€sa vidare inom kemiomrĂ„det kĂ€nde, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillrĂ€cklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga omrĂ„dena..

Kan svenska gymnasieeleverna anvÀnda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som mÄste göras utifrÄn en given komplex situation dÀr vÀgen fram till svaret inte alls Àr uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslÀra. HÀr fick de visa ifall de förvÀrvat sÄdan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen pÄ ett sÀtt som Àr lÀmpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsÄg utröna i vilken utstrÀckning som elever kan ?översÀtta? en given form av funktionsbegreppet till nÄgon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har fÀrdigheten att utföra berÀkningar i enstegsuppgifter (lösa, pÄ förhand, uppstÀllda ekvationer) sÄdana som de trÀnat pÄ under större delen av matematiken i skolan..