FrÄn den första januari 2006, Àr det tillÄtet att slakta mobilt inom hela EU. BÄde konsumenter och företagare mÄste fÄ veta att detta alternativ finns att tillgÄ och att det Àr möjligt att bedriva slakteriverksamhet pÄ det hÀr viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex fÀrre livdjurtransporter och bÀttre köttkvalitet pÄ grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men ocksÄ till, bland annat, USA dÀr Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap sÄ kan mobila enheter inredas och utrustas sÄ att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier Àr de samma som för stationÀra.

Detta arbete Àr en studie i hur kreativitet pÄ arbetsplatsen kan understödjas med hjÀlp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat pÄ visar att det Àr viktigt att möjliggöra möten, bÄde planerade och spontana. Ett annat sÀtt Àr att tillÄta inkubation pÄ olika sÀtt, det kan vara genom umgÀnge eller genom att fÄ göra nÄgot annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinslÀpp och utsikt. Genom att tillÄta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, nÄgot som ocksÄ kan frÀmja kreativitet.

Detta Àr en fallstudie dÀr vi har tittat nÀrmare pÄ en specifik mÄngkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andrasprÄkselever och vad skolans lÀrare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslÀrare, rektor, modersmÄlslÀrare och sprÄkstödslÀrare för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Skolan i frÄga Àr mÄngkulturell och erbjuder andrasprÄkseleverna mycket stöd. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att modersmÄlsundervisningen Àr av stor vikt vid andrasprÄksinlÀrning, det arbetar skolan hÄrt för. De satsar mycket resurser och tid pÄ sprÄkstöd, modersmÄlsundervisning och förÀldrakontakt.

Sandberg, Karin (2007) Vad hÀnder i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lÀrare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmÀrksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta Àr en möjlig och tillÀmpar analysmetod för att uppnÄ syftet.

Det hÀr Àr en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras förÀldrars yrken och elevernas syn pÄ sina val av program om de upplever nÄgon orÀttvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever sin situation i ett rÀttviseperspektiv. Den hÀr studien bekrÀftar det nÀmnda sambandet, de flesta elever vÀljer program och vidare studier och arbeten i nivÄ med sina förÀldrar. Detta Àr sÀrskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. PÄ Barn och fritid var det mera blandat.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur elever pÄ gymnasienivÄn upplever omklÀdningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hÀlsa lektionerna, samt om det har nÄgon pÄverkan pÄ lektionen eller den psykiska hÀlsan. Syfte Àr att undersöka hur miljön i omklÀdningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgÄ ifrÄn Maslows teori om behovstrappan för att fÄ fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklÀdningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut pÄ gymnasieskolornas omklÀdningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna kÀnner som de gör.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 hp Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ tre intervjuer och observationer med Àgare till smÄ livsmedelsbutiker i Uppsala. Butikerna sÀljer bland annat lokalproducerad mat, regional mat, mat frÄn andra lÀnder, klÀder och annat smÄtt och gott. Dessa smÄ butiker har nischat in sig pÄ olika omrÄden och jag har undersökt hur det Àr att driva en sÄdan liten livsmedelsbutik i Uppsala. I analysen har jag försökt förstÄ varför vissa vÀljer att gÄ och handla i mindre butiker och vilka det Àr som gör det.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och/eller koncentrationssvĂ„righeter uppfattar det stöd de fĂ„r pĂ„ gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och elever som har koncentrationssvĂ„righeter. Även genusaspekten studerades vad gĂ€ller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Respondenterna lĂ€ste alla sitt tredje och sista Ă„r pĂ„ sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

Bakgrund: Gymnasieskolan Àr en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut pÄverkas av förÀldrars sociala bakgrund och de rÄdande normer och vÀrderingarna som verkar i samhÀllet men ocksÄ att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det Àr viktigt för individen att göra rÀtt val för att fÄ en bra start pÄ sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. InformationskÀllor som underlÀttar elevens beslut Àr av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gÀllande studier och arbete. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka hur förÀldrars utbildningsnivÄ pÄverkar elevens val av gymnasium och syn pÄ vidare studier och arbete.

Det hÀr arbetet redogör för hur jag gÄr tillvÀga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketrÀning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras pÄ ett korrekt sÀtt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall anvÀnds gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna dÀr Àr Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delÀgare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fÄngar mÄlgruppens uppmÀrksamhet i en miljö med mÄnga distraktioner och vilket tilltal som bör anvÀndas.

Hur tillÀgnar sig gymnasieelever sin kunskap och Àr de medvetna om hur de tillÀgnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frÄgor har Comenius och Dewey lÄngt före mig sökt svaret pÄ. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingÄtt i denna studie berÀttar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lÀrandet Àr en central del av arbetet dÀr elevens syn Àr viktig.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt fenomen som kan orsaka problem för bÄde individen och samhÀllet. Forskning finns som visar att patienter med annat modersmÄl kan riskera att erhÄlla otillrÀcklig vÄrd. SamhÀllet blir allt mer mÄngkulturellt och sjuksköterskor möter ofta patienter som inte har svenska som modersmÄl. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att identifiera, bedöma, behandla samt utvÀrdera lÄngvarig smÀrta hos patienter med annat modersmÄl. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.