Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Omkring 30 elever i de senare Ären av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jÀmföra en svensk översatt text med dess originalversion pÄ engelska. Sammanlagt svarade 17 elever pÄ uppgifterna. Genom frÄgor för enskilda reflexioner inom Àmnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att anvÀnda för att resonera kring min huvudsakliga frÄga. FrÄgan behandlar hur personer utan nÀmnvÀrda förkunskaper eller intresse inom översÀttningsteori reagerade pÄ en översatt text i jÀmförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna.

Sammandrag Det har talats om en litterÀr kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete Àr en undersökning dÀr gymnasieelever som studerar pÄ ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrÄn tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. UtifrÄn detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. FrÄgestÀlningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna pÄ medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen pÄ praktiska gymnasieutbildningar utifrÄn resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frÄgestÀlningarna Àr enkÀt, observation och kvalitativ intervju.

Syftet med vÄr kvantitativa studie var att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohÀlsa. Syftet var ocksÄ att studera om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohÀlsa pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vÄrt empiriska material anvÀnde vi oss av gruppenkÀter. EnkÀten var uppdelad i tvÄ olika delar, dÀr den första delen bestod av upplevelsefrÄgor, medan den andra delen bestod av ett sjÀlvskattningsformulÀr, dÀr eleverna fick göra en sjÀlvskattning pÄ en likertskala av olika faktorer som kan pÄverka den psykiska ohÀlsan. EnkÀtstudien genomfördes pÄ gymnasieelever i Ärskurs tvÄ pÄ tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkÀter.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet ser tillbaka pÄ sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tÀnker med avseende pÄ de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan nÀr man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angÄende ÄtgÀrdsprogram samt hur man skiljer elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd frÄn dem som inte Àr det. Jag har genomfört intervjuer för att fÄ reda pÄ hur ungdomar pÄ gymnasiet tÀnker kring sina skolsvÄrigheter och hur man arbetat med att ta fram lÀmpliga ÄtgÀrder samt hur de tycker att stödinsatserna pÄverkat deras skolresultat. Undersökningen pekar pÄ att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv nÀr man skall arbeta fram ÄtgÀrder. Om man bjuds in Àr det ÀndÄ inte sÀkert att man deltar. Studien visar Àven att eleverna i stor utstrÀckning Àr vÀldigt tacksamma för att de fÄtt stödundervisning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det kvarstÄr nÄgon relativ Älderseffekt mellan elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet i Àmnet idrott och hÀlsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter pÄ fritiden har nÄgon inverkan. FrÄgestÀllningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av vilken tid pÄ Äret de Àr födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av idrottsaktivitet pÄ fritiden? Finns det nÄgot samband mellan elevernas födelsetid pÄ Äret, idrottsaktivitet pÄ fritiden och betyg i idrott och hÀlsa?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre gymnasieskolor i stockholmsomrÄdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i Ärskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjÀlp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hÀlsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet pÄ fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).ResultatElever födda under det första halvÄret fÄr i större utstrÀckning de högre betygen VG och MVG.

I dagens samhÀlle stÀlls det höga krav pÄ den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svÀngningar. Varje individ förvÀntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mÄl. Skolan Àr den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt lÀroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasieelevers förvÀrvande av omvÀrldskunskaper, med sÀrskild hÀnsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvÀgar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utstrÀckning elever anser att omvÀrldskunskaper Àr viktigt vid studie- och yrkesval.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med ett annat modersmÄl Àn svenska trivs pÄ förskolor i ett mindre svenskt samhÀlle och i vilken utstrÀckning de fÄr hjÀlp med sprÄkinlÀrningen. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med förskollÀrare och förÀldrar till barn med annat modersmÄl dÀr erfarenheter frÄn sÄvÀl SprÄkförskola som vanlig förskola fÄngades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmÄl upp-backning i form av att förskollÀrarna var uppmÀrksamma pÄ barnens sprÄkanvÀndande. NÀr de behövdes var de med och stöttade, hjÀlpte till med nya ord och förtydligade nÀr sÄ behövdes. PÄ individnivÄ anvÀnde lÀrarna inte nÄgra speciella pedagogiska metoder som hjÀlpte barnen att utveckla sprÄket. DÀremot visar studien att i SprÄkförskolan an-vÀnde man medvetet olika metoder för att utveckla barnens sprÄk.

Den liberala synen pÄ droger som finns idag, pÄverkar ungdomar i dagens samhÀlle. Skolan Àr en plats dÀr de pÄverkas av bÄde grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vÄr uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning pÄ skolor. Det Àr viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begrÀnsa ungdomars tillgÀnglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen Àr byggd pÄ en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i UmeÄ kommun.

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ var ifrÄn gymnasieelever i Stockholm hÀmtar sin kunskap om vad hÀlsa innebÀr. FrÄgestÀllningarna var; vad betyder hÀlsa för eleverna, var fÄr eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hÀlsa ifrÄn och pÄ vilket sÀtt upplever eleverna att medias bild pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa? MetodI studiens anvÀndes enkÀtfrÄgor vilka delvis tar utgÄngspunkt ifrÄn KASAM. ResultatHÀlsa för eleverna innebÀr att mÄ bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), Àta sund och nyttig mat (52 %) och vara vÀltrÀnad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i Àmnet idrott och hÀlsa. Skolan tillsammans med trÀnare, vÀnner och familj Àr elevernas primÀra kunskapskÀlla i vad hÀlsa innebÀr.

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har pÄverkat dem under deras skolgÄng samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i Àmnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra Äret pÄ hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut tvÄ enkÀter till eleverna, en i början och en i slutet av vÄr praktik, detta för att vi skulle kunna utlÀsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde Àmnet samt en skrivuppgift dÀr eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansÄg att könsroller hade pÄverkat dem under deras skolgÄng.

SAMMANDRAGUnder min pÄgÄende lÀrarutbildning i samhÀllskunskap har omrÄdet demokrati kommit att fÄnga mitt intresse och eftersom det Àr gymnasielÀrare jag skall bli sÄ intresserar jag mig sjÀlvklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta Àr vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar vÄra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det nÄgon skillnad mellan hur tjejer och killar ser pÄ demokrati?Robert Dahl lyfter fram nÄgra kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall rÄda men hur vÀl stÀmmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag anvÀnt för min undersökning Àr att jag delat ut en öppen frÄga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att fÄ vara med att pÄverka/bestÀmma och att fÄ vara med att rösta.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.