Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade nÄgot, eller ytterst lite, pÄ lektioner dÀr hela klassen var samlad. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hur lÀroböckerna bidrar till historiemedvetande och kÀllkritiskt tÀnkande hos gymnasieelever samt hur lÀroböckerna stÀmmer överens med rÄdande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod anvÀnts. Teorin författarna utgÄtt ifrÄn i sin analys Àr de tre olika förhÄllningssÀtten att förstÄ omvÀrlden pÄ; som fakta, som mÀnsklig erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i lÀroböcker under perioden 1968-2004 pÄ tre historiska hÀndelser: upptÀckterna, Karl XII och första vÀrldskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att lÀroböckerna mer styrs av marknaden Àn av rÄdande styrdokument, att lÀroböckerna inte tillrÀckligt uppmuntrar till kÀllkritiskt tÀnkande samt att lÀroböckerna ger en ensidig blick av historia.

I större stÀder Àr det vanligare med stress, oro och Ängest. Av den anledningen fanns det skÀl att tro att individer i storstÀder skiljde sig frÄn individer pÄ landsbygden Àven gÀllande annan psykisk ohÀlsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i ungdomars sjÀlvrapporterade Àtbeteende respektive kroppsuppfattning beroende pÄ urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i tvÄ grupper, storstad och tÀtort, utifrÄn urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod frÀmst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), nÄgra frÄgor frÄn Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmĂ„ga och Ă€r ett av de mĂ„l som gymnasieskolor arbetar för. En enkĂ€tundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro pĂ„ sin förmĂ„ga inom tvĂ„ olika gymnasieprogram utifrĂ„n fyra informationskĂ€llor. Även fyra intervjuer med lĂ€rare genomfördes för att ta reda pĂ„ hur de arbetar för att öka elevernas tro pĂ„ sin förmĂ„ga. Resultatet utifrĂ„n enkĂ€tundersökningen visade att eleverna i bĂ„da programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde dĂ€remot att fysiska och emotionella tillstĂ„nd ökar deras self-efficacy.

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

BakgrundDagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hĂ€lsa blir allt sĂ€mre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna pĂ„ en gymnasieskola i SmĂ„land har förĂ€ndrat sin kondition under en period pĂ„ 24 Ă„r. SyfteSyftet med undersökningen Ă€r att jĂ€mföra elevers tider pĂ„ en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ tiderna mellan de olika Ă„ren, fördelat pĂ„ pojkar och flicor. De insamlade resultaten har tider frĂ„n elever som gick pĂ„ gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009. MetodTiderna pĂ„ eleverna Ă€r insamlade av en lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa som har jobbat pĂ„ samma gymnasieskola under snart 30 Ă„r.

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit nÄgot samband. Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hÀlsoperspektiv hos gymnasieelever i Ärskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrÄn fem skolor i Kronobergs lÀn. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade nÄgon signifikant inverkan pÄ extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utstrÀckning strÀvar efter en intern health locus of control Àn kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön..

I det moderna samhÀllet har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populÀra aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har Àven problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett sÄ pass omfattande problem att det idag omnÀmns som diagnosen ?Internet Gaming Disorder?, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framtrÀdande vad gÀller aktiviteten i sig utan ocksÄ gÀllande mÀngden forskning som görs inom omrÄdet. Den population som studeras flitigast och dÀr onlinespelandet Àr som mest framtrÀdande Àr bland yngre mÀnniskor och frÀmst bland pojkar och mÀn.

Enligt tidigare studier frĂ„n (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev pĂ„ fordons/transportprogrammet inte fĂ„r nĂ„got slutbetyg med grundlĂ€ggande behörigheter. Varför Ă€r det sĂ„? Är det skolans fel, eller Ă€r det eleverna som Ă€r dĂ„ligt motiverade? Jag vill dĂ€rför försöka ta reda pĂ„ varför elever vĂ€ljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda pĂ„ varför det Ă€r sĂ„ fĂ„ flickor som söker till transportprogrammet. Jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra vĂ€ldigt bra, och som Ă€r mest kvalitativa för just min undersökning. Det Ă€r enkĂ€tmetoden och intervjumetoden.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förstÄelse för andragradsfunktioner genom att anvÀnda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som lÀste kurs 2c. Eleverna arbetade tvÄ och tvÄ med en uppgift som gick ut pÄ att se vad som hÀnder med grafen nÀr man byter vÀrde och tecken pÄ variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus pÄ den matematiska processens förmÄga att stödja lÀrandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns bÄde nack- och fördelar att anvÀnda GeoGebra.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.

AbstractSyftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger pĂ„ berörda förskolor arbetat med barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. MĂ„let Ă€r att fĂ„ kunskap om olika arbetssĂ€tt som kan ge en god lĂ€randemiljö för barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Syftet Ă€r Ă€ven att studera pedagogernas syn pĂ„ hur specialpedagogen skulle kunna utgöra stöd pĂ„ de olika förskolorna. Åtta kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer vid tvĂ„ av förskolorna ligger till grund för denna studie. Undersökningen Ă€r gjord i en kommun i södra Sverige dĂ€r det finns erfarenhet av mĂ„nga barn i grupperna med annat modersmĂ„l.