Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop studentsÂŽ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation.

The aim with this study was to find out how young people at age 16-19 years in Kalmar, Sweden use and interact through Facebook. The questions in our questionnaire were based on three themes, these are; friendship relations on Facebook, what influence Facebook has on young people and how they choose to present themselves on Facebook. The theory that was applied on this study is of social-psychological kind. We chose the theory because we figured it would be suitable to further explain and dispute the aim of the study. The result shows that many different variables can matter in a study like this. We chose to look at a few, such as for example sex and age and we found out that there is a great difference between the way girls and boys use Facebook and how they choose to present themselves in this social media. Another conclusion that our study led to is that Facebook is an important tool for young people, in the meaning that they use it since it makes it easier to communicate with their friends and it also strengthens their relationships with their friends. Keywords: Facebook, Young people, Friendship, Facebook and Social Relations, Facebook use among adolescents & Facebooks? impact on adolescents..

Detta examensarbete som du hÄller i handen berör övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete Àr att se hur en grupp lÀrare och elever uppfattar betyget G. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstÄ hur mÀnniskor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förstÄelse och livsvÀrden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lÀrare frÄn gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever. I och med denna studie har jag kommit fram till att det Àr svÄrt för elever att fÄ extra stöd. Det Àr inte sjÀlvklart att de fÄr det Àven om lagen sÀger att det Àr ett mÄste.

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provÄngest pÄverkar resultatet pÄ ett minnestest. Följande frÄgestÀllningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provÄngest sÀmre pÄ ett minnestest Àn elever med lÄg grad av provÄngest? Presterar elever med en hög grad av provÄngest sÀmre i stressig miljö Àn lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provÀngest Àn mÀn? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkÀt för att faststÀlla deras grad av provÄngest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte pÄ nÄgra signifikanta samband.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebÀr att det inte finns nÄgot rÀtt eller fel.  För att undersöka det hÀr genomförs det först en enkÀtundersökning, för att fÄ statiskt mÀtbart material. DÀr efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att fÄ mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en Ärskurs 2 klass pÄ ett Teknikprogram i södra Sverige. EnkÀtundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Klimatdebatten Àr mycket aktuell idag, frÄgorna Àr mÄnga och de entydiga svaren Àr fÄ. Detta fick en klass gymnasieelever uppleva i ett rollspelsprojekt dÀr de tilldelades Äsikter frÄn ett antal olika kÀllor. Eleverna fick representera dessa Äsikter under en debatt som utgjorde avslutning pÄ ett tre veckor lÄngt projekt. Vid starten hade majoriteten av eleverna mycket liknande Äsikter men under projektets gÄng kom de till insikter om varför denna typ av komplicerade frÄgor sÀllan har entydiga svar. De insÄg ocksÄ att vi mÀnniskor Àr mycket lÀttpÄverkade och att personliga kÀnslor och Äsikter ofta pÄverkar möjligheterna till en rationell debatt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

Detta examensarbete handlar om social fostran i skolan ur ett elevperspektiv. Syftet med studien har varit att förstÄ elevers uppfattningar om social fostran i skolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer frÄgat fem gymnasieelever om vilka upplevelser de har av social fostran i skolan, vilken form av social fostran de önskar att skolan anvÀnder sig av samt hur de upplever relationen mellan social fostran och en god arbetsmiljö. Elevernas upplevelser visade att lÀraren har en central roll och att relationen mellan lÀrare och elever Àr grundlÀggande för elevernas moraliska utveckling. LikasÄ önskar eleverna att lÀrarna ska vara goda förebilder och med ett tydligt förhÄllningssÀtt visa vad som Àr ett acceptabelt beteende.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förvÀntningar frÄn lÀrarna, förÀldrarna och sina egna förvÀntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i Àmnet svenska A eller svenska som andrasprÄk A. Jag tittar Àven pÄ hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger pÄ data som samlats in via en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvÄtest pÄvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förvÀntningar frÄn svensklÀraren och de egna förvÀntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvÄtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av förÀldrarnas förvÀntningar och betyg eller betygsambitioner.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, bÄde ur allmÀn karaktÀr samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgÄngspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under tvÄ olika tillfÀllen med tvÄ olika gymnasieklasser: vÄrterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever kÀnner osÀkerhet och bristande sjÀlvtillit inför att tala engelska. Att anvÀnda film som motiverande faktor visade sig fungera vÀl, och utgjorde dessutom ett hjÀlpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rÀtta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersÀttas av andra lÀromedel.

Denna studie undersöker lĂ€rare-elevrelationen utifrĂ„n elevens upplevelser. Syftet med studien var att fĂ„ fördjupad kunskap om vad det Ă€r gymnasieelever upplever nĂ€r de kĂ€nner sig positivt respektive negativt bemötta av lĂ€rare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lĂ€rarens förmĂ„ga till, eller brist pĂ„, empati Ă€r ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrĂ„n aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati Ă€r en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: FörstĂ„else, jĂ€mlikhet, engagemang och rĂ€ttvisa.

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och anvÀndning av lÀroböcker i historia. Studien Àr en enkÀtundersökning som sÀtter lÀroboksanvÀndningen inom Àmnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, frÀmst internet. Den undersökta elevgruppen gÄr pÄ gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, pÄ friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utstrÀckning Àr positivt instÀllda till internet medan de Àr mera negativt instÀllda till lÀroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgÄng till dator. Resultaten för studien visar att det Àr frÀmst mÀn som avviker frÄn den genomsnittliga uppfattningen med mÀn pÄ praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan mÀn pÄ teoretiska utbildningar Àr mer positiva till böcker Àn de andra, men fortfarande positiva till anvÀndning av internet..

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebÀr dubbla karriÀrer med krav inom bÄde skola och idrott. SkambenÀgenhet och rÀdsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohÀlsa. Syftet med denna tvÀrsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur vÀl skambenÀgenhet och rÀdsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohÀlsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever pÄ ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förvÀntningarna korrelerade skambenÀgenhet, rÀdsla för att misslyckas och psykisk ohÀlsa positivt. Resultaten tyder pÄ att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohÀlsa ökade med ökad skambenÀgenhet och ökad rÀdsla för att misslyckas.