Attityder till sprÄkriktighet: en enkÀtstudie av gymnasieelevers attityder till sprÄkriktighet, syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till behovet av sprÄkriktighet i situationer eller sammanhang dÀr information i form av skriven text tas emot. Studien utgÄr frÄn att sprÄk i dag fungerar under andra förutsÀttningar Àn tidigare. Modern teknik, sÄ som chatt och sms har influerat och förÀndrat villkoren för sprÄk och de befintliga sprÄknormerna. Studien baseras pÄ en enkÀt dÀr informanterna vÀrderar behovet av sprÄkriktighet för givna situationer. EnkÀten har besvarats av 103 elever frÄn fem gymnasieklasser i Norrbotten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frÄgan Àr varför killar och tjejer vÀljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades tvÄ killgrupper och tvÄ tjejgrupper frÄn tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det Àr mÄnga faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev vÀljer. Grupperna bekrÀftade att det inte var en jÀmn fördelning mellan kön och instrument och det var företrÀdelsevis tjejer som satsade pÄ sÄng.

Elever ifrÄgasÀtter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn pÄ matematikens betydelse och hur ofta de tror att de anvÀnder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker ocksÄ frÄgan "Skapar deras matematiklÀrare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. LÀrarens intentioner undersöks i förhÄllande till elevernas uppfattning.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhÄller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner pÄ kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor pÄverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet Àr hÀmtat frÄn sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhÀlle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien bestÄr av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk smÄstad. Resultatet visar att ungdomarna Àgnar en stor del av sin fritid Ät att lyssna pÄ musik och att den frÀmsta musikkÀllan idag Àr Spotify.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lÀrare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i Ärskurs 1-6, elever pÄ studieförberedande gymnasieprogram och elever pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkÀt med endast en, öppen frÄga: Hur skulle du beskriva en bra lÀrare? För att fÄnga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten anvÀnts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tÀvling dÀr Sveriges bÀsta lÀrare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgÄngspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjÀlp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat pÄvisas gÀllande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras pÄ tvÄ informantgrupper frÄn Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkÀtundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och Àr positiva till dialekternas existens och det Àr fler flickor som anser sig tala dialekt Àn pojkar. Det egna sÀttet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna pÄ Gotland. Dock visar studien att standardsprÄkets prestige Àr betydande för bÄda informantgrupperna.

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen Àr det viktigt att de har en god ordförstÄelse. All undervisning i skolan bygger pÄ sprÄket. SprÄket i skolan Àr för mÄnga elever ett annat sprÄk Àn det de möter pÄ sin fritid. SprÄket i skolan Àr skriftsprÄks baserat och mer abstrakt Àn det sprÄk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever mÄste lÀra sig detta nya sprÄk, skolsprÄket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgÄngar. EnkÀtundersökningen som föreligger denna rapport Àmnade att mÀta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna pÄgymnasiet. För att kunna mÀta attityderna har enkÀtverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey anvÀnts. EnkÀten har besvarats av 605 respondenter frÄn teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet pÄ tvÄ gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik Àr lÄgt pÄde undersökta skolorna och det tenderar att bli lÀgre med Ären.

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgÄngspunkt frÄn SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt Àven eventuella köns- och Äldersskillnader. EnkÀtformulÀr med items frÄn IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formulÀret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever frÄn yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade ocksÄ var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för sjÀlvstÀndighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvÀrde Àn mÀnnen.

Vi Àr tvÄ studerande som lÀser till lÀrare pÄ Högskolan Kristianstad. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur gymnasieelever upplever sin lÀrandesituation i svenskundervisningen. VÄr forskningsfrÄga Àr: Hur upplever elever att lÀrarna möter elevernas förutsÀttningar för lÀrande? Vi har baserat vÄra antagande om inlÀrning pÄ Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlÀrningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har Àven diskuterat hur mÀnniskor lÀr utifrÄn Pramling, Marton och Booth, SÀljö samt Dysthe.

Betygen Àr en sjÀlvklar och ofrÄnkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhÀllsdebatten. Ofta Àr det politikers Äsikter man fÄr höra nÀr det gÀller betyg och bedömning. Men de som pÄverkas mest av betygen, eleverna som gÄr i skolan just nu, hur tÀnker de? Syftet med undersökningen Àr att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieÀmnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar.