Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvärdighet? och ?likvärdig utbildning?. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ?likvärdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder.

Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet..

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till efterGymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden.

En upplevelse av, elevers negativa attityd till arbete med konkreta praktiska läromedel, samt ett behov av kunskap om konkreta praktiska läromedel, var grunden till denna studie. Syftet med studien blev att undersöka hur konkreta praktiska läromedel kan utformas för att skapa intresse. Undersökningen genomfördes med litteraturstudier av teorier och forskning, samt en aktionsforskningsstudie på en gymnasial fordonsutbildning. Resultaten visade att konkreta läromedel bör utformas så att det förhindrar enformig imitation och förenar teori och praktikkunskaperna. Resultaten visade också att det sociala samspelet var avgörande för ett lyckat arbete med konkreta praktiska läromedel..

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvärdig utbildning. Problemområdet grundas på en upplevelse där formativ bedömning förespråkas på lärarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssätt på den verksamhetsförlagda utbildningen. Litteraturgenomgången redogör därför för formativ bedömning, feedback och en likvärdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemområdet och arbetets frågeställning. Arbetets teoriansats innefattar därför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehåll utifrån ett motivationsperspektiv. Studiens frågeställningar är hur väl skriftliga omdömena är konkretiserade utifrån kunskapskraven, hur förhåller sig skriftliga omdömen utifrån individens grundläggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrån individens grundläggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bättre? Studien tar även upp hur målstyrda skriftliga omdömena är, samt dess påverkan på elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod är en kvalitativ textanalys. Utgångspunkten i metoden är den ideationella strukturen, som eftersträvar att med hjälp av mikropropositioner framställa textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt två grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.

Idag ligger lönenivån för kvinnor i genomsnitt på drygt 80 procent av männens lönenivå. En del av löneskillnaderna beror på att kvinnor och män har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lång utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning väldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och män i yngre generationer har fått allt mer lika utbildning, särskilt när det gäller längden, men även inriktningen har fått dramatiska förändringar.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anställda. Syftet med denna studie var att undersöka några anställdas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandläggare på en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anställda var positivt inställda till e-utbildning men ville gärna att det kombinerades med traditionell utbildning, då samtliga påtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Utbildning har som regel inte fått hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism är utbrett samt att barn arbetar på gatan istället för att gå i skola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det civila samhället gör för att förbättra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhället i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt där utbildning är ett av dem. Vi har med hjälp av teorier om demokratisering och det civila samhället kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gå mot att bli en konsoliderad demokrati.

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvårdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvårdande verksamhet? De frågor som ställts är följande: ? Har vårdpersonalen upplevt någon fysisk eller psykisk förändring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vårdpersonalen genomgått utbildning inom området? ? Finns det någon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vårdpersonal efter genomgången utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, Dotte´s manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjälpmedel såsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och säkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjälpmedel bidrar till att höja kvaliteten på vården.

Med utgångspunkt i FN:s Millenniemål om att stärka kvinnors position och öka jämställdheten har jag undersökt hur detta kan appliceras på det svenska samhället. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor på universitetet. Fokus ligger på dessa kvinnors syn på utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrån olika genus- och jämställdhetsteorier.  .

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning är stort. Personen behöver lära sig symtom och sätt att undvika situationer som kan trigga anfall. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller utbildning, rådgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvärdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes närstående.