Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

ABSTRACTDaniel Reese: Italienska toner vid det Svenska hovet. Vincenzo Albricis Sinfonia á 6 och Gustav Dübens Sinfonia á 4, analys och edition. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, ht 2005.Huvudsyftet med min uppsats är att bidra till en bättre kännedom om musiken vid drottning Kristinas hov under mitten av 1600-talet. I detta syfte har jag gjort en historisk och analytisk studie av Vincenzo Albricis verk Sinfonia á 6 och Gustav Dübens Sinfonia á 4 för att påvisa likheterna mellan dem. Detta gör jag för att fortsätta den forskning som har gjorts för att påvisa att Gustav Düben inspirerades av Albrici.

During the beginning of the 19th century Sweden is effected by the Napoleonic Wars and in the aftermath of the war Sweden looses Finland to Russia. This loss leads to the dismissal of King Gustav IV Adolf and the introduction of the Bernadotte dynasty on the Swedish throne. Over the century the industrialization plays a big part in the progress of Sweden. The growth of the industries leads to developments in the areas of agriculture. With this essay I would like to examine if the people on the countryside of Gotland keep the same pace as the people on the mainland in their introduction of new things.

Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur Gustav Vasa framställts i olika läroböcker under tidsperioden 1919-2000 samt diskutera på vilket sätt de statliga läroplaner som utgivits under samma tidsperiod påverkat hur Gustav Vasa skildrats i läroböckerna. För att få svar på dessa frågor har vissa specifika delar av såväl läroplanerna som läroböckerna granskats utifrån ett antal på förhand fastställda kriterier. De granskningsresultat som framkommit har sedermera legat till grund för de slutsatser som utfärdas i uppsatsen. I uppsatsen framkom att de tidigast utgivna läroplanerna i huvudsak framhävde att kunskaper i den nationella historien och förmedlandet av en sund fosterlandskänsla var historieundervisningens primära fokus, alltmedan de senare utgivna läroplanerna i högre grad framhäver vikten av en ökad förståelse för andra folk samt vikten av ett breddat historiskt perspektiv. De resultat som framkommer ur läroboksanalysen är att det inte finns något stöd för att de tidigast utgivna läroböckerna i högre grad än de senare skulle försökt införliva en god fosterlanskänsla och en positiv nationell bild i undervisningen.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..

The essay deals with the idea of melancholia as an exclusively male feeling associated with geniality and eminence, as it is shown in the letters of three romantic men. These letters were written by the philosopher Benjamin Höijer, the poet P.D.A Atterbom, and the musician Adolf Fredrik Lindblad to their female friends Henriette von Rosenstein, Euphrosyne, and Malla Silfverstolpe. Romantic masculinity is a neglected topic that is in need of further research. An essential characteristic of romanticism is the appreciation of feeling. According to the traditional dualistic gender division though, women represented sensibility, while men instead were associated with reason.

In Italy in 1528 the famous author Baldassare Castiglione published the book Il Cortegiano. In words Castiglione portraits the ideal courtiers and provides a lot of advice on how to achieve the ultimate courtier manner. For example he introduces and explains the words sprezzatura and grazia. His advice spread from Italy and influenced the courts around Europe. My purpose with this study has been two folded. Firstly, I have analysed Castigliones Il Cortegiano in order to examine his vision of virtues and ideals.

This paper is a study of 18 extant pieces of panegyrical music for the Swedish king Karl XI (1655?1697). The compositions are preserved in two forms. There are a few contemporary prints, but the largest amount of music is preserved as manuscripts in the Düben­collection (Uppsala University Library). The paper focuses on four different aspects of the production of these 18 compositions.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på offentliga platser.

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.